Idag fick vi middagsgäster och tillsammans tog vi oss sedan till Kyrkslätt för att se vår egen Lucia skrida ner för kyrktrappan. Härligt med snö på marken dagen till ära. Så stämningsfullt.
När ett helt liv tar slut.
Den största delen av dagen har jag tillsammans med annan familj varit hemma hos min gammelmoster, som gick bort för ett drygt år sedan. Nu säljs lägenheten och allt ska tömmas. Även om man tagit avsked för länge sedan känns detta som ett nytt avsked, ett avsked där det är dags att gå igenom och säga adjö till ett helt liv, i form av materia och minnen. Ooooj denhär!, minns ni, hörs det runtom i lägenheten.
Min gammelmoster och hennes man hade inga egna barn. De tog in oss med öppna armar till jullov, sportlov och sommarlov. Vi fick veckor på landet. Oförglömliga. Och här och var finns det fortfarande lappar och tackkort. Tack fina herrskapet för ett soligt sportlov på Björkkulla! Önskar Daniela. Kort som åker i soporna. För minnet ligger inte i själva kortet utan precis där inne, djupast i hjärtat. Brev där min mormor och morfar högtidligt bett gammelmoster och hennes man att bli gudföräldrar till dottern, min mamma. Sparas. Också gammalt brev från Mannerheim där det meddelats att släkting stupat i kriget. Sparas. Musikalmanus. Ett sparas, ett i soporna. Så fortsätter det i all oändlighet.
Och vad väljer man egentligen att spara när ett helt liv tar slut?
Julfönster och marknad
När Minea hade bakat pepparkakor hos sin gudmor tog vi ett rätt spontant beslut tillsammans med min schwester om en träff vid Stockmanns julfönster. Så där träffades vi, tittade noggrannt och barnen trängdes kring Legofönstret med en massa andra nyfikna barn.
Efter middag gick vi ännu på Tuomaan markkinat på Senatstorget. Så jättemysigt! Shoppade faktiskt en grej hos verso Design.
Härlig lördag med besök av mamma, få se vänner, träffa syster, hänga med familjen, julfönster och marknad in alles. Nu lite glögg.
Luciatåg
Vi gjorde en favorit i repris idag. Åkte till Mattliden för att insupa lite Luciastämning. Minea har väntat i ett helt år och undrat när vi ska åka till skolan för att se Lucia. Idag var det dags. Liksom ifjol ändrade en snabb morgonstund till en halv dag där. Mysigt!
Inte riktigt min dag
Den första smällen kom imorse när jag just satt igång med veckohandlingen och pappa ringer. Han skulle just vara hos oss. Vi hade ju stämt träff och jag hade glömt bort det. Ni vet, pappa bor inte nära oss alls, så varje träff är betydelsefull. Så dåligt av mig att missa.
Efter många om och men under dagen kom en till smäll när jag öppnar askarna med årets julklappar (ja, fotoböcker) och jag får syn på sex stycken böcker som är från ifjol!(!!) Påriktigt. Fru Paalosmaa har gått och beställt fjolårets böcker istället för årets. Kan det vara sant? Ett samtal till kundtjänsten på Ifolor senare får jag veta att det går att returnera böckerna och beställa nya. Vilken lättnad.
En mycket bra sak var ändå att den nya tavlan blev ypperlig här ovanför Stringhyllan.
När hon ritar
Det är i alla fall inte svårt att se att en i vår familj gillar snögubben Olof i Frozen lite extra mycket. På bilden ser vi pappa och Olof.
Självständighetsdagen
Ge våra barn en IKEAkass och det ser ut såhär. Så ser det visserligen ut utan kassar också. De tumlar runt såhär mest hela tiden. Roligt ända tills det inte längre är roligt. Det slutar nästan alltid i tårar, om vi säger så. Självständighetsdagen inget undantag.
Sådär annars har det varit stort fokus på släkten denna weekend. Och visst var det otroligt skönt att landa hemma, tända ljusen och se på balen till kvällen. Och ganska stor kärlek till min nya halsduk från ICHI som jag köpte på lördagen.
T A I K U R I 