Den största delen av dagen har jag tillsammans med annan familj varit hemma hos min gammelmoster, som gick bort för ett drygt år sedan. Nu säljs lägenheten och allt ska tömmas. Även om man tagit avsked för länge sedan känns detta som ett nytt avsked, ett avsked där det är dags att gå igenom och säga adjö till ett helt liv, i form av materia och minnen. Ooooj denhär!, minns ni, hörs det runtom i lägenheten.
Min gammelmoster och hennes man hade inga egna barn. De tog in oss med öppna armar till jullov, sportlov och sommarlov. Vi fick veckor på landet. Oförglömliga. Och här och var finns det fortfarande lappar och tackkort. Tack fina herrskapet för ett soligt sportlov på Björkkulla! Önskar Daniela. Kort som åker i soporna. För minnet ligger inte i själva kortet utan precis där inne, djupast i hjärtat. Brev där min mormor och morfar högtidligt bett gammelmoster och hennes man att bli gudföräldrar till dottern, min mamma. Sparas. Också gammalt brev från Mannerheim där det meddelats att släkting stupat i kriget. Sparas. Musikalmanus. Ett sparas, ett i soporna. Så fortsätter det i all oändlighet.
Och vad väljer man egentligen att spara när ett helt liv tar slut?
T A I K U R I 
<3
GillaGilla
Kram
GillaGilla
<3
GillaGilla
Kram
GillaGilla
Ooh vilken känslosam text. Blev riktigt rörd. Känner igen den där känslan du beskriver i texten. Känslan då man hittar ett kort, ett brev, en teckning eller annat minne.
Kram
GillaGilla
Tack! Det är konstigt hur så många minnen dyker upp när man kollar igenom allt. <3 kram
GillaGilla
Jag säger som Joije, känner så bra igen den där känslan. Hittade foton i massor som pappa tagit på mig, min bror och mamma då vi städade upp vårt barndomshem efter hans död. Farsdagskort vi gjort. Kvittot på min kamera som jag fick till födelsedagen året före han gick bort. Den konstiga känslan efteråt, då allt är tomt är ännu underligare! Bekanta platser men utan allt det som hör till. Kram!
GillaGilla
Tomheten är konstig! Det känns liksom ”fel” att städa undan någon annans liv. Även om man innerst inne vet att det bara är materia och att minnena lever kvar inom en oberoende av vad som sparats eller slängts av det materiella. Kram Sandra!
GillaGilla