dannipaalosmaa.com
Vi har testat att ha ved inne tidigare också. Men det har inte riiiktigt fungerat med vår lilla kille. Igår tog vi in ved igen inför julbrasan och hör och häpna, veden har fått vara ifred. Kanske vi så småningom kan börja plocka fram den mysiga delen av inredningen igen?
Vardag som helg. Väckning senast klockan 06. Men visst är det urmysigt när man får tassa ner och tända granen direkt. Då känns klockan 06.05 som en bra tid.
Ja ja! På lördagkväll köpte Pekka en gran och i går klädde vi den. Det var ungefär lika avslappnande som att handla julmat med två barn dagen före julafton. Leo som är en bollfantast kastade omkring grankulorna som om han varit på handbollsträning. Minea hängde upp pynt runtom i granen medan jag svansade runt granen med ljusen. Pekka sprang mellan oss alla och redde upp allt trassel och mosade kulor.
När granen väl var klädd lugnade sig situationen och den har faktiskt fått vara i fred. Nå, vi har kanske lite diskuterat att kulorna är inte är handbollar, men annars har det gått bra.
Små tomtar.
Blå himmel hej!
Vi hann faktiskt ut och fånga de sista solstrålarna, när barnen vilat klart. Länge sedan jag haft med kameran ute och faktiskt hunnit fota lite också.
Det är ombytta roller mellan varven här. Leo vill absolut stå på ståbrädan och Minea får köra gåkärran. Ingen är intresserad av att sitta (förutom jag då kanske).
Nu vill hon vara med på bild igen, efter en lång period av nej tack till kameran.
Så går han några steg med kärran.
Men släpper och går nu också ute med stor koncentration.
Att krypa går så fort så det kan man ta till mellan varven. Gullunge!
Vi fick sällskap för dagen igår. Måndagsklubben (a.k.a Sagoborgsgänget och vi) som senaste läsår var så aktiv med träffar så gott som varje måndag har i höst drabbats av förkylningar på löpande band och nu fick vi igår till första vardagsträffen på ett par månader. Och nu är det slut på den här typen av vardagsträffar sådär bara.
Vi fick en julhälsning av dem också. Skärgårdslimpa som vi ska njuta av snart.
Till kvällen packade jag papper, band och annat paketeringsmaterial i korgen och bar ner till matsalen. Där hade Pekka och jag sedan tomteverkstad hela kvällen lång.
Leo var så ivrig när han fick besök av sin egenvårdare från dagis. Han pratade,visade och lekte. Och när hon gick vinkade han länge efter henne. Så om några veckor är de redo att börja sina dagar tillsammans. Och sådär annars har han klättrat över högt och lågt som vanligt.
Och asiasta kukkaruukkuun, från det ena till det andra, så har min amaryllis fått så vackra blommor, och flera får den. Har troligen aldrig tidigare haft en amaryllis. Nu fick jag en vit av mamman. Hur snygg?
Dagens väder var ju fint. Varje gång Minea ser en rodnad på himlen läser hon upp ramsan ”Aftonrodnad vacker natt, morgonrodnad slaskig hatt.” Och så funderar hon om det är morgon eller kväll. Man bara, jo jo, kväll. Klockan tre. Så en vacker natt borde vi ha framför oss i alla fall.
Sista dagarna innan jullov nu. Dock fick Minea en hemmadag idag när dagis hade personalbrist. Jag måste säga att jag ändå tycker att det är supermysigt att vara hemma med båda barnen nu. Leo är ingen bebis mera utan behöver verkligen program hela dagarna. Det är kul för barnen att ha sällskap av varandra. Jag vet också att hemmadagar blir en bristvara framöver. Efter jullovet blir det ju en helt ny vardag för vår familj i och med att jag börjar jobba på heltid.
Imorgon får vi Leos blivande egenvårdare på hembesök från dagis också. Så på alla sätt märker man att dagisstarten närmar sig för honom. Den är bara ett jullov ifrån nu.
Ja självklart kan lilla gubben öppna porten själv nu också. Hittills har jag kunna klä mig sist medan barnen har väntat utanför. Nu är det inte så säkert längre.
T A I K U R I 