Var sak har (inte) sin plats

Jag är ju lite som Alfons Åbergs pappa på det viset att jag tycker att var sak har sin plats. Pedant, konstant. Så nu står jag inför några (lyx)problem här. Alla grejer bara dräller omkring nu under babytiden. Det är vagnar, sittdelar och liggdelar när vagn byggts till monoläge, det är babyskydd och sitter bara för att nämna några. Saker jag verkligen vill att ska ha egna platser. Vagnarna har sina platser både framme och i skåp, men resten då?

Så jag drömmer givetvis om ett större hem. Jag älskar (älskar, älskar) vårt nuvarande hem. Tycker att många saker är så bra att det inte finns bättre. Men var finns förvaringsutrymmet och det där extra sovrummet som kommer att behövas? I mitt stilla sinne önskar jag köpa en (sjukt dyr) tomt här intill oss och smälla upp ett hus på den. Precis så som vi vill att det ska se ut. Kanske ett extra rum för vagnarna (höhhö).

Finns inga färdiga hem med en dylik hall som vi har nu, där vagnar lätt står på rad såhär.

En stilla dag

När Leo inte ens blivit två veckor dog en gammal, fin släkting till oss. Det kändes och känns verkligen som att livet ger och livet tar. Denna vackra höstlördag har gått ut på begravning, sorg, farväl, sång och vackra gemensamma minnen. Tänk att skratt kan klinga så fint vid en minnesstund, när vi kusiner samlades runt ett bord och talade barndomsminnen.

Väl hemma igen var det inte alls så lätt att samla sig för vanliga sysslor så jag krävde att hela familjen skulle gå ut på promenad till vattnet. Det blev en lång promenad och kvällsfiske och allt. Och som ett medvetet val följde kameran med. Det hjälper mig verkligen att se i bilder, att visionera, att se stilla bilder framför allt. När draget skapar ringar på vattnet. När babyn andas nära hjärtat. När de gula löven så småningom faller till marken. Och så fick också jag ro.

Morgonstund

Jadå! Nu kan jag nog säga att det är svettiga morgnar. Att få iväg båda barnen till en viss tid är nog ett projekt. Minea har ju alltid varit flickan som vaknar tidigt och vi har kunnat vara var som helst när klockan slagit sju, om vi bara velat det. Leo vakar bra på natten (räknade till fem timmar sömn för mig och fyra bajsblöjor för honom i natt) men gillar att sova på morgonen. OBS! Lade mig klockan 21.15. Igår skulle vi vara klockan 9 på dagis och idag klockan 8 hos tandhygienisten. Och tack vare att vi haft mommo inneboende har vi fixat dessa morgnar.

Känns nästan skönt att vi inte ska iväg någonstans imorgon utan kan lalla på i pyjamas hela förmiddagen om vi så vill. Ska dock sjunga upp mommo klockan 6. Så jag antar att vi befinner oss i någon park ca klockan 9 i alla fall. Nu när vi har vanan inne.

Just när man ska klä på ytterkläderna kan det till exempel se ut såhär.

Den nya vardagen

Så börjar en ny vardag i vårt hem. En vardag egentligen. Pekka och Minea har båda semestrat i snart tre veckor och idag var det dags för den lilla att återgå till dagis. Pekka åker iväg på arbetsresa och bästa mamman flyttar in hos oss för några dagar. Nu är det slut på den sköna semester vi haft. Jag måste stiga upp tidigt nu trots långa nattvak. Lägga mig tidigt och allt det där.

Här hemma får det nu några timmar om dagen tre dagar i veckan handla bara om Leo och på dagis får det samma antal timmar handla bara om Minea och hennes kompisar.

Höstfint eller bara deppigt?

Idag tog vi en lång promenad till forsen. Hela vår familj och syster med hennes entourage. Pekka och syster var av den åsikten att hösten är deppig. Speciellt grå dagar som denna. Själv känner jag något helt annat. Som om jag kan andas bättre, se färger, stanna upp, inte ha bråttom med att göra något hela tiden. Hösten ger rum för stilla program, innedagar, långpromenader, tekoppar och mys.

New in: Nabby

I samarbete med Nabby har vår teknikgalna familj fått den smarta babyvakten som kopplas till smartphone/iPad. Vi är rätt ivriga här och testar olika funktioner i appen. Hittills är det mest Pekka och jag som gått runt och skämtgråtit. När vi testat ett tag kommer jag givetvis att skriva mera.

Redan nu är jag dock imponerad över storleken (alltså litenheten), det totalt klara ljudet och hur lätt appen är att använda. Fortsättning följer.

I samarbete med Nabby.