dannipaalosmaa.com
Så dök den ändå upp. Min stora längtan till solen och värmen, ovanligt sent i år dock. Och så hörde jag ett ”Jag är med!”, av maken när jag föreslog semestermål med kort flygresa senare på våren. JA! Jag säger bara surfeli surf. Och vilka är era allra bästa tips på semestermål med kort flygresa och kiva med två småttingar om vi talar maj här?
Bilden är från Puerto Rico på Gran Canaria i januari. Mycket, mycket bra resa!
Nu när flickan överräckt sin diktrulle till sin mormor kan jag visa den för er. En dikt om hur det är att vara sjuk. Väldigt beskrivande, eller hur?
Vaknar upp med ett genuint ”Wow vilken bra natt!” Än en gång kan en nog konstatera att allt är relativt.
Antal väckningar:
Mata bebis: 2
Lägga hostande bebis på sida: 4
Snyta bebis: 1
Trösta 2-åring med växtvärk i benen: 2
Lyssna på snarkande man: 4
Egen snuva: 7
God morgon klockan 5.
Och ändå, kan ni tänka er, klassas denna natt som den bästa på en vecka. Sjukstuga är kanske inte min favorittyp av stuga.
Något helt nytt för oss. Bakning av pepparkakshus. Blev inspirerade och verkställde direkt. Vi hade ju ingen aning om vad vi sysslade med egentligen. Men lite sneda knutar och andra roligheter kan man täcka med lite snö. Roligt var det i alla fall.
Till eftermiddagen blev det De vackraste julsångerna i Esbo Domkyrka. Första gången som jag hade ett barn med mig också. Ja, Minea fick följa med. Med russin, pyssel och böcker gick den dryga timmen riktigt bra.
Och helt enligt traditionen står de två ljusen i fönstret, vi kollar på slottsbalen och så fixar jag julklappar.
Mitt i allt är det ju dags för julklappar igen. Och jag går igenom hela årets fotoarkiv. Inget litet jobb det. Genast i januari fastnade jag för dessa bilder. Målbilder just nu. Vanligtvis brukar ju målbilderna denna mörkaste tid vara somriga och soliga. Men eftersom det inte verkar bli någon resa söderut denna vinter har jag målet inställt på annat vackert. Sådant man kan skåda på hemgatan.
För ett år sedan fick Minea det här alfabetspusslet från Janod i julklapp av gänget på French Blossom. Hon älskade det då och älskar det lika mycket nu. Nu kan hon nästan alla bokstäver. Det är liksom A som i Anni och Annika, B som i Betti, C som i Cupcake (hennes mjukiskanin) och så vidare.
Ni vet, jag är lite extra pepp på att hon ska lära sig så mycket som möjligt med bokstäverna inom sitt andra levnadsår eftersom jag forskat i läsning så pass mycket att jag vet att en del rön säger att tvååringen är mest sensitiv för att lära sig läsa.
Och jag gillar hur hon ”läser”. Den där dagen då Leo föddes var ju Minea och Pekka till IKEA. När de kurvar in på parkeringen utbrister hon ”Titta pappa där är Elin och Anni.” ”Oj, var ser du dem?” ”Där uppe på taket.” Så det var ju helt klart bokstäverna A och E som fanns med i IKEA. Och såhär gör hon alltid. Oftast bongar hon självklart M först, sedan P och så vidare.
En annan typ av läsning nu också. I tre veckor nu har hon krävt samma kvällssaga. ”Vad sa Pappa Åberg?”. Och ungefär halvvägs in i boken börjar hon läsa med i kör och läser med ända till slut. Också här växer intresset för litteraturen och läsningen.
På dagis tar flickan en bok och läser för de andra barnen. Ibland är det väl den riktiga berättelsen och ibland hittar hon på utgående från bilderna. Själv var jag precis likadan som barn. Men som ni märker är hennes eget intresse för bokstäver och läsning enormt. Igår blev förresten hennes första dikt till. Mer om den senare.
Åtminstone en liten som mår bra nu. Och jag då, stålmamman (haha), som är i skick. Vi två gick på loppans dagisjulfest ikväll. Älskar konceptet med tomtegymnastik där barnen får visa vad de sysselsatt sig under höstens gymnastikstunder. Så lite glögg och pepparkakor på det.
I år blev det gemensamma julgåvor från gruppens alla barn till personalen. Roligt att kunna ge något lite större för att visa uppskattning för det fina arbete de gör med våra barn varje dag.
T A I K U R I 