För ett år sedan fick Minea det här alfabetspusslet från Janod i julklapp av gänget på French Blossom. Hon älskade det då och älskar det lika mycket nu. Nu kan hon nästan alla bokstäver. Det är liksom A som i Anni och Annika, B som i Betti, C som i Cupcake (hennes mjukiskanin) och så vidare.
Ni vet, jag är lite extra pepp på att hon ska lära sig så mycket som möjligt med bokstäverna inom sitt andra levnadsår eftersom jag forskat i läsning så pass mycket att jag vet att en del rön säger att tvååringen är mest sensitiv för att lära sig läsa.
Och jag gillar hur hon ”läser”. Den där dagen då Leo föddes var ju Minea och Pekka till IKEA. När de kurvar in på parkeringen utbrister hon ”Titta pappa där är Elin och Anni.” ”Oj, var ser du dem?” ”Där uppe på taket.” Så det var ju helt klart bokstäverna A och E som fanns med i IKEA. Och såhär gör hon alltid. Oftast bongar hon självklart M först, sedan P och så vidare.
En annan typ av läsning nu också. I tre veckor nu har hon krävt samma kvällssaga. ”Vad sa Pappa Åberg?”. Och ungefär halvvägs in i boken börjar hon läsa med i kör och läser med ända till slut. Också här växer intresset för litteraturen och läsningen.
På dagis tar flickan en bok och läser för de andra barnen. Ibland är det väl den riktiga berättelsen och ibland hittar hon på utgående från bilderna. Själv var jag precis likadan som barn. Men som ni märker är hennes eget intresse för bokstäver och läsning enormt. Igår blev förresten hennes första dikt till. Mer om den senare.
Det är spännande hur vissa barn fattar det där med bokstäver snabbt. En jag känner har en dotter som kunde läsa själv när hon var tre!
GillaGilla
WOW! Det är tufft. :)
GillaGilla
Härliga Minni! Fint att det finns intresse, då är det allra lättast att uppmuntra och lära sej. Hos oss går intresset i vågor hos båda. För tillfället suckar Viggo bara då man förslår att läsa bok, så synd och hoppas det går om.
GillaGilla
Ja så är det ju! Självklart går det i vågor här också. Nog går det om igen. :)
GillaGilla
Vad roligt! Molly har också ett sånt där pussel, hon fick det till sin två-årsdag. Hon lärde sig snabbt pusslet och många bokstäver känner hon igen och kan just som du beskriver lägga märke till bokstäver t.ex. i butiken. ”Där är ett P (som i pappa)”. Visste inte det där med att 2-åringen är sensitiv för att lära sig läsa. Intressant. Böcker läser vi jättemycket och hon ”läser” också själv, hon kommer ihåg vissa meningar precis. Egna sagor blir det också en del :)
GillaGilla
Jo precis lika verkar det :)
GillaGilla
När du skriver att hon läser bok för dagiskamraterna och läser med i kvällssagan, menar du att hon verkligen läser eller handlar det om att hon kan sagorna utantill mening för mening? Det första, att hon verkligen läser låter i mina öron som att hon är väldigt kunnig för sin ålder. Det senare antar jag att kunde vara relativt vanligt för barn i hennes ålder, att de gärna hör samma saga gång på gång och sen lär sig den utantill.
Eftersom ni uppenbarligen läser mycket för barnen därhemma, kan du säkert ge tips på hur det ryms in i allt som måste göras längs med dagen. Jag upplever att jag flera gånger per dag måste säga till äldre barnet att ”nej, nu hinner inte mamma läsa för nu ska vi ut/mamma måste laga mat/fylla tvättmaskinen/hjälpa lillasyskonet till pottan/hänga tvätt/tömma diskmaskinen/…, men sen ska mamma läsa den där sagan”. Jag hinner inte läsa alls så mycket som jag skulle vilja och vet inte hur jag ska få in mera läsning för barnen. Själv bläddrar både ett- och två-åringen väldigt mycket i böcker och tidningar och kan sitta försjunkna i en och samma bok nästan hur länge som helst.
GillaGilla
Jag menar nog att hon kan sagorna utantill. Väldigt ålderstypiskt, ja. Jag upplever läsningen som den syssla som lugnar mest. Vid amning är det lättare att jag samtidigt läser en bok för Minea än att hon hoppar i soffan intill mig. Kvällssagan är jätteviktig. Ofta kanske en annan syssla väntar någonstans men ett par tre gånger per dag tycker jag bara att det är skönt att ta Minea i famnen och läsa en bok. Mycket lättare och skönare än den där tvättmaskinen som väntar ;)
GillaGilla
Det är bara att fortsätta uppmuntra henne. Jag lärde min tvåring att läsa med hjälp av ordkort som jag gjorde själv och när hon var tre skrev vi en ”bok” tillsammans. Hon ritade bilder och klistrade in bokmärken som hon sen skrev till. Nu är jag mormor och sitter med mellandotterns treåring ibland och leker med bokstäver, hon har just börjat skriva dem som ingår i hennes namn.
GillaGilla
Ordkorten har jag absolut tänkt ta till :) Vill se hur snabbt hon lär sig, för det är ju en supereffektiv metod. :)
GillaGilla
Det är roligt när de visar att de är intresserade. Jag har tre barn som nu är vuxna och flickorna var tidigt roade av bokstäver, medan sonen struntade i dem.
GillaGilla
Jag kan tro att det är olika. Ska bli så spännande att se vilka intressen våra barn får och hur lika/olika de är :)
GillaGilla