Minea undrar varje dag om det är fredagsmys. Och idag var det då äntligen fredagsmys. Och här har vi mysmagistrarna.
Hemmet och familjen
Jag älskar att ha hemmet redigt och fint. Jag mår nästan sjukligt bra av det. MEN. Detta är inte hemmet där middagen står serverad när mannen kommer hem från jobbet. Inte hemmet där tvättkorgarna ekar tomt när kvällen kommer (omöjlighet i barnfamilj!). Inte hemmet där golvet ständigt är putsblank. Inte hemmet där långkok är normen för vardagsmaten. Orsak? När mina barn är vakna vill jag göra saker med dem som inte bara inkluderar måsten. Inte bara påklädning, wc-bestyr, tandborstning, bad, nagelklippning, mat, städning, tvätt. Jag vill prata med dem, läsa för dem, sjunga och leka (nåja, är inte världsbäst på det). Vara med dem helt enkelt. Och när de sover vill jag kanske bara surfa fritt på nätet eller läsa en tidning en stund. Bara för att.
Och hur hemmet hålls städigt? Sedan sätter jag tio minuter mellan varven på att fara runt som en virvelvind och så ser det bra ut igen. Det känns effektivt och bra och jag får ro i själen.
Bildkälla: Heath Robbins
Letar vidare
Ännu imorse kändes det väl helt okej när jag startade iväg med stora vagnekipaget i lätt snöfall. Under promenaden till dagis utvecklades snöfallet till total snöstorm och någon timme senare var det enda regn. Och stämningen sjönk i takt med att vädret blev allt gråare. Hur kan man vara så påverkad av väder?
Lite sol och värme skulle kännas bara bra men vilsen är bara förnamnet när jag försöker hitta fram i resedjungeln. Det finns så många ställen vi vill se, samtidigt som resan ska bli så lätt som möjligt för familjen.
Amadores i januari 2014. Då med en liten flicka i handen och totalt omedveten om den lilla som börjat gro i magen.
Skridskopremiären
Ikväll kunde vi ta oss till isen intill. Så superbehändigt att knyta skrinnarna här hemma och sedan skjutsa flickan i vagnen.
I samma veva ser jag att hennes overall, som hon ju visserligen hade hela förra vintern också, är kort. Nu gäller det att hitta någon lösning på det dilemmat rätt fort.
Det var inte så konstigt att det var en övertrött sak som somnade ikväll. Det var många nya intryck denna dag. Dagis efter långt jullov, vänner på besök, skridskopremiär och semlebakning med pappa.
Dagens lilleman och leksakerna
Egentligen är det helt galet hur en liten man kan vara så förtjust i små pipande naturvita leksaker. Men alltså konceptet Sophie la Girafe är väldigt fungerande, åtminstone hos oss. Om ni har bekanta som får små bebisar så är dessa superbra gåvor. Se det som ett tips.
Kompisfoton
Minns ni de här två killarnas allra första kompisbild, när Leo är en månad och Walter tio dagar? Här. Nu är killarna tre månader och vi behövde få en ny bild.
Den första november, såg det ut såhär.
Och här var dagens hela barnaskara. Härliga små. Och mammorna sen. Love love love. Har ni någongång tänkt på hur avgörande det verkligen är att ha möjligheten att umgås med folk som är i samma livssituation som en själv?
Att fotografera månen
Det finns lätta sätt och så finns det svåra. Trodde aldrig att jag skulle få den där månen fångad på bild efter att jag läst den engelska texten (trots att jag lärde mig massor). Men tack vare Annis tips på den lätta texten fick jag månen fångad på ett klick. Inget stativ, ingenting. Bara ett klick med manuella inställningar: ISO200 f4.0 1/800s. Idag hade jag gärna haft ett häftigt zoomobjektiv. Men jag kör med gamla vanliga Canon 60D med Sigmas 50mm/f.1.4.
Nåja. Nu godnatt!
T A I K U R I 