Lilla monsieur

Ja, lilla gubben blir 12 veckor imorgon. Och efter förkylningen blev han en mycket pratglad (både pratig och glad) liten farbror. Idag har han tagit ett ordentligt snack med biet, med mommo i telefon och med gudföräldrarna som varit på kvällsvisit.

Pyssel i jultider & one man down

Bara för att vi tröttnat på modellera, hamapärlor och vattenfärger tidigt förra veckan. Mycket enkelt att bara plocka fram några pepparkakor ur burken, värma kristyren och plocka fram lite godis. Och man har igång en bra sysselsättning.

Och lite glädjenyheter också. De andra i familjen verkar vara i skapligt skick nu. Bara one man down, och det är jag. Typ min högsta önskan när den yngsta var sjuk var att jag ville byta med honom så att han inte skulle lida. Nå, man tackar. Och varför jag säger one man down. För att jag tycker så himla synd om mig själv. Kan hända att jag fått en släng av man flu helt enkelt. Så dålig är jag på att vara sjuk. Fruktansvärt!

Sol och värme på önskelistan

Så dök den ändå upp. Min stora längtan till solen och värmen, ovanligt sent i år dock. Och så hörde jag ett ”Jag är med!”, av maken när jag föreslog semestermål med kort flygresa senare på våren. JA! Jag säger bara surfeli surf. Och vilka är era allra bästa tips på semestermål med kort flygresa och kiva med två småttingar om vi talar maj här?

Bilden är från Puerto Rico på Gran Canaria i januari. Mycket, mycket bra resa!

Nattcirkusen

Vaknar upp med ett genuint ”Wow vilken bra natt!” Än en gång kan en nog konstatera att allt är relativt.

Antal väckningar:

Mata bebis: 2
Lägga hostande bebis på sida: 4
Snyta bebis: 1
Trösta 2-åring med växtvärk i benen: 2
Lyssna på snarkande man: 4
Egen snuva: 7

God morgon klockan 5.

Och ändå, kan ni tänka er, klassas denna natt som den bästa på en vecka. Sjukstuga är kanske inte min favorittyp av stuga.

Glad självständighetsdag!

Något helt nytt för oss. Bakning av pepparkakshus. Blev inspirerade och verkställde direkt. Vi hade ju ingen aning om vad vi sysslade med egentligen. Men lite sneda knutar och andra roligheter kan man täcka med lite snö. Roligt var det i alla fall.

Till eftermiddagen blev det De vackraste julsångerna i Esbo Domkyrka. Första gången som jag hade ett barn med mig också. Ja, Minea fick följa med. Med russin, pyssel och böcker gick den dryga timmen riktigt bra.

Och helt enligt traditionen står de två ljusen i fönstret, vi kollar på slottsbalen och så fixar jag julklappar.

Målbilder

Mitt i allt är det ju dags för julklappar igen. Och jag går igenom hela årets fotoarkiv. Inget litet jobb det. Genast i januari fastnade jag för dessa bilder. Målbilder just nu. Vanligtvis brukar ju målbilderna denna mörkaste tid vara somriga och soliga. Men eftersom det inte verkar bli någon resa söderut denna vinter har jag målet inställt på annat vackert. Sådant man kan skåda på hemgatan.