
Tredje advent. Tidigare hade vi vänner över på glögg och julstjärnor. Nu har lugnet lagt sig över hemmet och jag ska njuta en smula.
dannipaalosmaa.com

Tredje advent. Tidigare hade vi vänner över på glögg och julstjärnor. Nu har lugnet lagt sig över hemmet och jag ska njuta en smula.
Så har några nya tavlor kommit upp i barnrummet.

Ville absolut ha en likadan doptavla till Leo som Minea redan hade från tidigare så jag beställde en.

Och när jag var igång så blev det två andra tavlor också. En bedårande elefant och ett alfabet. De hänger ovanför Mineas säng, tillsammans med fågeln. Alla tavlor från Walldesign.fi.

Och andra ljusblå små saker dyker upp här och var. Dessa söta gardinhängen har Leo fått i gåva.
Hämtade hem Minea idag. Men åkte hem via kyrkan och kollade när Kyrkslätts egen Lucia skred ner för kyrktrappan. Stämningsfullt med kör som sjöng, med snö på marken och fina Lucia och hennes tärnor såklart. Det blev mycket Lucia i år, eller hur. Men nu är vi klara. Tack och glad Luciadag!

Jag tror inte att jag tidigare varit såhär sent ute med julklapparna. Att de inte ännu är klara alla. Men så har vi ju mer eller mindre varit däckade hela halva december. Igår kväll drog jag och min minsta storögda kille iväg för att handla några klappar (De jag trodde var de sista. Det var fel.) och idag hämtade jag ut ett par paket på posten. Idag har jag slagit in det mesta också.
Är det någon annan som är lika sent ute? Ännu hinner ni nätshoppa. I samarbete med AlphaGeek.fi har jag fått en rabattkod så att mina läsare kan handla lite billigare fram till nyår. Med koden Taikuri10 får ni -10% på hela sortimentet fram till 31.12.2014. Och de har så roliga grejer. Kan inte vänta tills barnen får sitt maffiga paket när julafton är här.

I samarbete med Alphageek.fi
Så underlig känsla. Ensam hemma med Leo ikväll. Jag har ofta tänkt på vad det egentligen är med mig när min man är borta. För det är ju inte att jag inte skulle klara mig, klara vardagen, klara rumban med barnen. Men jag gillar ändå inte när han är borta. Och ändå gillar jag ju att ha tid för mig själv ibland, verkligen behöver det.
Men nu har jag kommit på det. Han gör mig hel. Liksom mina barn. Ibland längtar jag ju till att vara helt ensam. Jag längtade faktiskt till den här kvällen. Men nu när jag är här så känns det bara fel. Jag är inte hel utan dem.

Fick inbjudan till Mattlidens Lucia. Fredag som det är, tog jag med båda barnen och gick på den stämningsfulla tillställningen. För Minea räckte det inte med bara ett Luciatåg så vi såg det två gånger. Och en kort grej (som jag hade beskrivit besöket som för Minea) förvandlades till en halvdagsgrej. Mycket omtyckt. Och att se kolleger och elever, det är alltid fint.



Nu börjar det ta form. Det gemensamma barnrummet. Hittills har det självfallet varit bara Mineas oas. Nu börjar Leos grejer smyga sig in i rummet. Minea väntar absolut mest på att Leo själv ska flytta in i deras rum i stället för att sova med föräldrarna i rummet intill. Vissa nätter väntar jag också väldigt mycket på den tiden.