Efter några härliga dagar i Köpenhamn är jag hemma igen. Imorgon blir det reseberättelse och flera bilder. Nu god natt!
Kategori: Taikuri
Frukost & nominering
Började dagen med frukost med mammor och barn. Verkligen en härlig start på dagen.
Nu ikväll när jag hann kolla bloggen blev jag så glad, så glad. Fick veta att Hanna nominerat mig till Årets familjeblogg till Galan 2015 som går av stapeln om en dryg månad. Tusen tack Hanna! Om ni läsare vill göra som Hanna och nominera mig till Årets familjeblogg, som är den kategori jag tycker att bäst passar min blogg, eller kanske nominera någon annan favoritblogg gör ni det lätt här.
Kram på er. Köpenhamn kallar.
Sushiberget
Det var aningen crowded på lokala sushirestaurangen vid lunchtid idag när jag var där för att haffa lunch med hem åt oss mammor. Det fanns inte direkt tid att lägga bitarna vackert i lådorna så det fick bli ett berg istället.
I samma veva insåg jag hur mycket jag igen hastar mig fram i vardagen. Hör mig själv säga skynda nu, fart på, nu ska vi iväg, även när vi inte har någon minuttidtabell utan jag bara vill hålla mitt entourage till dagsrutinerna. Behöver lugna ner tempot lite igen.
Blink
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Blink
Måndag
Och där försvann ännu ett veckoslut i raketfart. Vi fick hem Pekka från Prag och har njutit av att vara hela familjen hemma igen. Det har varit mammas födiskalas, varvat med städning, bokläsning, utevistelse, simhallsbesök, söndagspannkaka med syster och what not. Men hur kan det gå så fort?
Nu är det söndagkväll igen och bara några dagar kvar tills jag åker till Köpenhamn. Hur trevligt som helst ju. Men det finns en överhängande risk att det även kommer att säga blink och vi är hemma igen.
Efterlängtat bokpaket
Hur glad blir man inte av ett ordentligt paket i postlådan? Och dessutom inte vilket paket som helst, utan Kiras max 30 min bok. På max 30 mins facebook-sida såg jag förresten en rabattkod. Kolla den! Nu har mamman, Minea och jag suttit här och bläddrat av och an och hummat gillande. Bara att börja i någon ända nu då.
Ukko-Pekka tuffade förbi
Med stor iver och förväntan stod vi där på tågstationen och väntade på ångloket Ukko-Pekka.
Och så kom det. Och herrejess vilken fart och vilket ljud. Hann just och just knäppa ett par bilder och vinka lite innan vi bara såg röken av det när det fortsatte vidare mot Kyrkslätt.
Leo höll sig till sitt vanliga oj, oj, oj och Minea och jag ropade wooow tufft! Så en riktigt häftig upplevelse fick vi på dagens promenad hem från dagis.
Dagarna efter kalas
Bara lite efterrätt såhär en vanlig tisdag.
Efter två veckors paus ska jag äntligen iväg på Mamma BootCamp imorgon. Det har verkligen blivit en hel del godsaker i samband med alla bjudningar på sistone. Och min hosta har faktiskt inte gett helt med sig ännu heller. I tre veckor har jag nu hostat. Och hostat. Och hostat. Så det har verkligen varit mera äta och mindre röra på sig. Så morgondagens pass kommer väl till pass. I väntan på det.
