Sushiberget

Det var aningen crowded på lokala sushirestaurangen vid lunchtid idag när jag var där för att haffa lunch med hem åt oss mammor. Det fanns inte direkt tid att lägga bitarna vackert i lådorna så det fick bli ett berg istället.

I samma veva insåg jag hur mycket jag igen hastar mig fram i vardagen. Hör mig själv säga skynda nu, fart på, nu ska vi iväg, även när vi inte har någon minuttidtabell utan jag bara vill hålla mitt entourage till dagsrutinerna. Behöver lugna ner tempot lite igen.

14 reaktioner på ”Sushiberget

  1. Hejps! Jag tänkte helt samma tanke idag. Är hemma med två barn 2år 6mån och en 1 åring, och stressar helt i onödan, tex när vi skall gå ut är d3t grymt bråttom. Sen om den äldre trotsar och det tar länge, blir jag arg. Så onödigt egentligen, vart har man så bråttom hela tiden😁kramar

    Gilla

    1. Håller helt med! Bara att vara medveten om det hjälper. Idag har jag inte sagt det en enda gång trots att vi skulle vara ute vid 9. Lättare att bara greja än att hela tiden stressa med det man säger.

      Gilla

  2. Igenkännings faktorn är hög även här! Tänkte precis samma imorse, varför lär jag mina barn att det är bråttom så gott som oftast? När det inte egentligen är det och vad sendå om vi kommer lite försenad? Antagligen skulle vi vara lugnare och gladare, skall deffinitivt bli bättre på att sluta skynda.

    Gilla

    1. Exakt! Det är ju vi som lär barnen att jäkta. Själv ogillar jag att vara försenad (eller när andra är det) och jag kommer också att lära mina barn att man ska passa tider. Men ändå behöver man ju inte skynda då när man inte har bråttom påriktigt :)

      Gilla

  3. Åå vad roligt att höra att de finns kunder där! E så orolig alltid då ja går förbi att dom skall stänga pga lite besökare. Bara den här trean kommer ut skall jag nog återgå till att vara en aktiv besökare på restaurangen :)

    Gilla

  4. Sushiberg låter toppen! Jag vill också ha en sushirestaurang i våra hoods. Och ja, stressar i onödan gör jag också. Stackars barn, vad lär vi dem egentligen?

    Gilla

    1. Oj nej! verkligen ett dilemma. Jag gillade inte heller det de första gångerna men sedan fanns det inget som kunde stoppa mig. Nu äter vi sushi rätt ofta. Mineas favoritmat! :D

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s