Kategori: Hem och inredning

Så här långt har vi kommit nu. Så här sitter jag nu med nycklarna. Har just lagt barnen. Pekka och Robbe jobbar på redan med förrådshyllor. Vi gör nämligen inte som senast, att vi bara slängde in grejerna i förrådet utan desto större plan. Nu har vi en hel del att reda upp, om man säger så. Så det blir hyllor och struktur från början denna gång.

Imorgon börjar också målandet av väggar i huset. Det blir bara vitt nu och så känner in oss på om det ska bli lite Kalklitir framöver. Nya köksbordet och stolarna skickades iväg till huset också. Köket är nämligen det rum där ingen renovering görs. Så om inte männen bygger möblerna ikväll så får det bli morgondagens projekt.

Men ni förstår. Lyckan är stor! Att få nycklarna till vårt eget hus. Det här har vi väntat på. Känslan kan gott beskrivas med en bild på vårt lilla troll från morgonens gung.

Idag plingade det till i telefonen och där väntade meddelandet om att vi får nyckeln till huset imorgon. Det blev liv i mig direkt. Jag måste packa allt nu genast, pronto. Inte för att vi flyttar imorgon. Alls. Flyttdagen med flyttbil, flytthjälp och barnvakt är spikad till nästa fredag.

Att tänka rationellt gick inte. Jag fick fart och fick verkligen känna på hur det var att packa med två barn som ständigt behövde mig samtidigt. Treåringen som på inget sätt kunde förstå att det vi packar ner idag packas upp om en vecka. Så hon hamstrade åt sig alla grejer och vandrade runt med dem under armarna. Plockade upp grejer ur kartongerna och höll på. Plötsligt hade hon hamstrat alla saker ur sitt lekkök och satt i vår säng med alla kippor och koppor utspridda. (Undrar vad man hittar för porslin under täcket i natt.)

Lilleman som inte alls hade någon bra dag idag trivdes bara i min famn. Så det var enhandspackandet som gällde. Jag hade kanske kunnat sluta där. Bara blåsa av hela packningsrumban. Men det som var bestämt (i mitt huvud) skulle genomföras. Och några halvfulla lådor fick vi väl ihop till slut.

Nu gäller det att hålla huvudet kallt eftersom det är många dagar kvar tills allt med flytten är klart. Men ni kan gissa om jag är ivrig inför morgondagen. Huset som väntar på oss!

Känslan när man packat ihop alla grejer i ryggsäcken med speciell noggrannhet och ropar trevligt veckoslut med extra glättig ton till dagispersonalen. En onsdag! Nåväl, vi fick ett gott skratt i alla fall.

Vad annat kan man ha hunnit med en glad onsdag som denna?

Valt, eller åtminstone nästan valt, vit nyans till de väggar som ska målas i huset. Förra gången, när vi flyttade in här, valde vi Tikkurilas Karmelia. Den här gången lutar det mot Jasmiini. Skillnaderna är små så vi har kollat i olika sken och på olika väggar.

Varit ute med min lilla solstråle i solen och stormen.

Detta måtte säga något om dagens känsla. Ganska fredagig som sagt. Pekka var hemma med man flu. Då kan det behövas pizza till middag.

Och så har de här två kompisarna tagit sin första gemensamma trampcykeltur, med tillhörande paus vid bäcken såklart.