dannipaalosmaa.com
Så väntade ett viktigt kort till Minea i postlådan idag. Ett ”Välkommen till förskolan!”-kort, nämligen. Hon har väl väntat på att få börja förskolan i snart tre år, så hon blev så superglad över sin post idag. Ordet förskoleelev fick henne att skina upp. Elev. Vem blir min förskolelärare, frågade hon genast. Och Jag känner mig större nu.
Snart är det dags för infotillfälle på dagis och i början av februari är det dags att anmäla henne. Vi är redo!
Om det skulle finnas ett par bilder som skulle beskriva vårt jullov allra bäst så skulle det väl kunna vara dessa.
Plötsligt känns det som att barnen har vuxit otroligt mycket under jullovet. Självklart utvecklas de konstant men nu under lovet har jag haft tid att stanna upp och se utveckligen. Barnen och kusinen Melwin bakade på tremis en kladdkaka igår. Bara det. Och förstås skrinningen som vi sysslat med några gånger nu. Nu skrinnar Leo plötsligt framåt, ordentligt. Och Minea har börjat få fart på och vill vara självständig i sin framfart.
Och varje dag under lovet har vi iPad stunder. Det är så skönt när man kan svara ja på Leos ”Fårjasepåaipäääääääääääd” fråga. Idag har vi efter den stunden haft vänner på besök. Fanny och flickorna på förmiddagen och på eftermiddagen gumis Malin.
Titta på den här bruna lappen till höger då. Är det det gulligaste? ”LEO JAG TYKÄR OM DIG LEO”, har Minea skrivit. Ofta skriver hon sådana lappar åt Pekka och mig. Mest ”JAG ELSKAR DEJ KAN VI SPELA”. Hon lämnar dem på våra platser vid matbordet, vid vattenglaset eller vid nattduksbordet. Men av någon anledning är den här första lappen till lillebror så fin. Den första där det inte står ”STOP LEO DU FÅR INTE KOMA IN I MIT RUM” såklart.
Gott nytt år!
Helt traditionsenligt firade vi nyår här hemma hos oss. Eftersom vi har ett så bra fyrverkreri här i Sundsberg så åker vi ingenstans. Nuförtiden har fyrverkeriet blivit så populärt att det är megarusning på våra vägar på nyårsafton.
I år blev nyårsmaten sushi vilket var perfekt efter att ha fixat och trixat i köket hela julhelgen. Nu fick bara äta! Betti hade gjort en supergod American Cheesecake. Och säsongens första tulpaner fick vi. Så fina.
Snabba ryck efter efterrätten var det dags att gå ut till fyrverkeriet. Träffade kaveris där. Och sprakastickastunden var lite lugnare i år än i fjol när Leos handske brann. Fyrverkeriet var fint och det minskar rejält på smällarna längs med kvällen.
Idag har det varit en lite tröttare dag tack vare vår spelnatt igen. Barnen somnade sent men vaknade i vanlig tid. Fint nog hade det snöat i natt så vi kunde gå till pulkabacken. Där byggde barnen också en rymdmask. Till kvällen tog vi ännu en skridskotur.
Första gången på isen för säsongen. Det var inte alls så lätt att komma igång. Minea visste nog att hon skrinnat förra året men det tog sin stund att komma ihåg hur man gjorde. Leo hängde mest på stödet och saknade sin klubba och puck. Vi får se om han blir mer inspirerad med dem med imorgon. Och hur rolig Leo med Pekkas gamla hjälm, retro ska det vara.
Igår var en fin dag när vi var hemma hos Lotti och barnen. På eftermiddagen åkte jag till blombutiken med Leo. Märkte i samma veva att jag har blivit helt hooked på snittblommor. Eukalyptusbladen och vita blommorna. Perfektion.
Klockan sju imorse vaknade jag till att det fanns superfå platser kvar till Solsidan-filmen som vi siktat in oss på med syster. Så jag bokade snabbt. Klockan 11 var det bio. Lunch, shopping och fika på det. Solsidan var så bra. Och jag köpte så bra saker. Har totalt slutat köpa saker som jag inte behöver eller har tänkt igenom ordentligt. Är det ens lite osäkert så köps det inte. Papporna och barnen fick en uppelevelsedag på Duudsonit activity park medan vi mammor tog det lugnt på stan. Nöjd nöjd!
Julen hade alla de där ingredienserna som en jul ska ha. Förväntansfulla barn, en del stök med maten, julgubben, familj och släkt.
I år var det väldigt mycket sång och musik. Barnen uppträdde med Blinka lilla för julgubben och med flera konserter för oss vuxna. Älskar att de är intresserade av musik och att de vill vara med och sjunga med oss vuxna också. Precis som vi varit med mamma, mommo och mofa och när de sjungit. Men nu saknar vi bara vår bästa bas. Mofa! <3
Nu har vi inlett mellandagarna med att titta på Vaiana-filmen. Vi läser böcker och spelar. Allt det där som hör juldagar och framför allt mellandagarna till.
Hela min barndom och ungdom har jag önskat att någon skulle vakna klockan sex på morgonen med mig. Mamma är en morgonpigg varelse, men inte såå morgonpigg att hon frivilligt skulle ha vaknat klockan sex en söndagmorgon. Så i barndomen vände jag upp och ner på legolådan när klockan slog sex (japp i höghusets översta våning) och så lekte jag i något som kändes som flera timmar. Antagligen var det inte så himla länge. Hos Pappa var det ännu tuffare, där var alla sömniga när jag hade mina bästa timmar. Och min syster var inte så ivrig på att jag satt igång Nintendospelet där i vårt sovrum när hon hade sina bästa sovtimmar kvar.
I ungdomen var det nästan ännu värre, att övernatta hos kompis (Lotti) och sedan vakna allt för tidigt. Cirka fyra timmar före henne. Då var det väl klart att man knäppte lite på sin 5110:a. Och det knäppandet hade ett hårt ljud som drev henne till vansinne. Såri. Men jag var i alla fall sjukt bra på matopeli.
Och nu plötsligt vaknar jag till att min önskan har gått i uppfyllelse. Jag har fått två typer som vaknar i god tid. Så gott som varje morgon klockan 05.55 hör man Pappaaaaa – pappapappapappapappaaaaa från Leos rum. Och så är dagen igång. Pekka bara skrattade imorse när jag sa att jag går, jag är vaken. Jag har alltid önskat mig att bo med någon som vaknar klockan sex. Min dröm har gått i uppfyllelse.
Och idag vaknar vi dessutom till jullov. Så bra. Imorgon ska vi fira julafton här hemma med systeris familj, mamma och mommo. På juldagen blir det helt traditionellt julfirande hos famo i Ekenäs och på julannandag hos mamma och Sven. Jag hoppas att alla får en stressfri och skön jul. Själv skulle jag inte orka stressa ens en gnutta. Risky moments är just när gästerna ska komma och det fortfarande är kaos och när mat ska läggas fram och det är kaos. Och när vi ska iväg någonstans med hela familjen och det är kaos eller vi är sena. Då ska jag plocka fram någon bra mindfulness-övning.
Ikväll är julens bästa kväll. Uppesittarkvällen. Hela julen framför. Barnen har somnat och lugnet har lagt sig. Men så var det ju också den där stunden efter julklapparna, på julafton. Och julmaten. Och familjen. Julen är en bra tid.
T A I K U R I 