Golf och jordgubbsland

Efter en dryg månads paus från Hjortlandet tog vi oss dit idag för att slå lite golfbollar. Och barnen hade noll klubbor i passlig längd. Pekka har fixat en klubba åt Minea i tiderna. Som också den nu var kort för Leo. Men han swingade vilt med den och Minea körde med min kortaste klubba.

1

2

På puttingområdet jagade Leo runt sin boll och hävdade att det här var nog minigolf, vilket självklart ledde till en nå johho – nå nähhä tvist mellan barnen. En knapp timme här var alldeles tillräckligt för oss och alla andra, tror jag. Till vänster syns ännu snön i backarna.

3

En stund senare förde vi Minea till ett kalas och vi andra åkte till Reiman och skaffade jordgubbsplantor. Ända sen vi köpte den lilla sandlådan till vår föregående gård har vi planerat att ha ett litet jordgubbsland i den när det var slut på sandlådetiden. Det är minsann inte slut på sandlådetiden men vi har ett tjugotal meter till sandlådan i vår lekpark. Så barnen var absolut med på den här förändringen.

När Minea kalasat och Fanny och jag promenerat klart var det dags för plantering av våra tre plantor. Pekka och jag hade väl sett framför oss hur många plantor som helst i vår lilla låda, men det lär vara viktigt att ha tillräckligt stort mellanrum mellan plantorna. Så tre får väl vara passligt då.

4

Och när barnen traskar in för BUU-klubben kan man själv ännu njuta ute en stund eller helt enkelt börja plocka undan alla rackerier som plockats fram under dagen. Alla i familjen verkar vara experter på att plocka fram snarare än att plocka undan. Men nu när allt är undanplockat och barnen sover ska jag klicka igång ett avsnitt av Wahlgrens värld.

Gårdsarbete och sol dagen lång

Gårdstalko idag och superhjälpare till barn. Alla har verkligen jobbat på. Och barnen säger att de älskar att jobba och hjälpa till.

4

5

3

Och jestas vilket väder vi fick. Har suttit och njutit på terrassen några timmar efter att vi blev färdiga med egna gården också. Och så öppnade vi balkongsäsongen och hann sitta där en stund tillsammans till och med efter barnens läggning. Nu ska vi kolla veckans Parneviks-avsnitt. Ha en skön lördagskväll!

Hyvä hyvä!

1

Minea och jag tog oss ut i regnet. Hon på cykel och jag till fots. Jag hade bestämt mig för en ordentlig promenad så vi började med den enorma backen upp mot västerleden. Minea cyklade upp för hela den, med några pauser. Och när hon just kommit upp kom det en snabb cyklist och ropade Hyvä hyvä!, åt flickan. Som hon sken upp när det inte bara var mina Bravo! och Starka ben, starka ben!-rop som hördes.

Snabbt märkte vi att cyklisten åkte fram och tillbaka, antagligen för att träna just i den backen. Och när han mötte henne igen sa han Hyvin sä ajat! och frågade mig i farten om hon verkligen klarade av att åka upp hela backen. Med lite hjälp, fick jag svara.

Och så möttes vi en gång till. Vem var du, snälla cyklist? Du höjde glädjenivån på vår timmes regnpromenad. Tack! Mera Hyvä hyvä-rop åt folket!

Nu väntar vi hem killarna som första gången varit på sin gemensamma hobby, familjefotboll. Ivern före var väldigt stor. Nu får vi se hur det gått.

Vappen på terrassen

Glad första maj! Här sitter jag och lyssnar på Akademen på radio.

Vi tar en titt på gårdagen. En härlig kväll ute på terrassen med kaveris. Barnen tog små avstickare till matbordet mellan trampolinhopp, fotbollsmatcher och lek. Våra timmar tillsammans gick allt för fort. Men så bra timmar!

1

2

3

8

4

5

6

Om en stund ska vi vara redo för sillis hos morbror. En tradition som hållit i sig hur länge som helst. Ha en fin dag alla!

Ynka fyrtio dagar

40 dagar kvar till vår resa. Och förutom att fundera på hur ett helt läsår ska avslutas inom 39 dagar, max, så har jag allt oftare börjat drömma mig bort till Medelhavsvärmen. Det känns bra att ha Mallis på intågande.

0A

Can’t wait!

Hej sommarblommorna, frys inte ihjäl!

1

2

Försiktigt börjar vi förbereda gården för sommarsäsongen. Och vi inledde starkt på Plantagen igår. Hur kan det gå åt så många pengar på så få minuter där inne?

Mitt liv som Robokoira

Ballongerna redo för vappen!

2

Ingen större överraskning att det blev en Vainu-ballong för Leos del. Det är faktiskt det tredje året på raken som vi har en Paw patrol ballong här hemma till vappen.

Måste berätta lite om vilken roll Paw patrol – Ryhmä hau spelar i vårt liv just nu. Alla familjemedlemmar har valt eller blivit utdelade en roll i Ryhmä hau. Leo är Rolle, Minea är Samppa, Pekka är Riku och jag har blivit tilldelad rollen som Robokoira. Jag är nog den som är minst insatt i Paw Patrol i vårt gäng men barnen har sagt att jag är Robokoira eftersom den bara väntar i bilen. Tror att de hänvisar till dagisfärderna.

För tillfället ekar det bara Likuuuuuu och Lobokoilaaaaa i hemmet. Och säger man Minea och Leo så är den yngsta snabb med att påpeka att man måste säga Samppa och Lolle. För det är Leo som är ivrigast och viktigast med att se till att alla håller sig till de ”rätta namnen”. Någon ordning får det väl vara. Och visst går morgonrutinerna väldigt smidigt när Riku ger order om att Samppa och Rolle ska komma och göra det ena och det andra och Robokoira bara väntar i bilen. För det är just ungefär så det funkar en vanlig morgon, eller hur?