Idag blev det en flängig dag. Meddelat mina framtidsplaner på jobbet. Det där med att det blir en höst till hemma. Känns som att det kommer att bli riktigt passligt det.
#instamoment
Min man och jag har lite olika åsikt om #instamoment. Enligt honom är instamoment bara en snabb bild, instant, precis som man hör på instagram att det ska vara. Min känsla för instamoments är en annan. Det är favoritbilder som samlas i långa rader, klungor. Det vackra som fångas. Det är bilder som överförs med WiFi kort från systemkameran till telefonen, blandat med iPhone bilder. Ja, ibland är det också iPhonen som fångar bilder i farten. Ni vet, jag älskar kvaliteten på den relativt nya sexan. Använder filter på typ tre bilder i året.
Men ni märker, det är inte alltid så fruktansvärt instant när det gäller mina instagrambilder. För egentligen vill jag inte instagramma mitt i middagen, mitt i leken, mitt i cykelturen. Och vissa gånger tycks det löna sig att satsa på sitt instamoment. Idag väntade nämligen ett paket med två små randiga gåvor i postlådan från Polarn o. Pyret tack vare att min bild blev vald till Viikon Po.P kuva på instagram här om veckan. Små ting.
Denna grå måndag blev en rätt pigg historia.
Bananvåfflor
Loppan och jag kände för ett lite lyxigare mellanmål. Och så kom jag på att jag här om dagen sett bananvåfflor i instagramflödet. Tidigare gjorde vi bananplättar (1 banan, 2 ägg, blanda, stek) rätt ofta. Nu har vi haft paus ett tag. Så nu passade det riktigt fint att introducera bananvåfflor som något helt nytt för den unga damen.
Tummen upp blev det.
Fork – X
Visst känner ni igen taket?
Jajamen, Alexandersteatern. För en månad sedan hade Pekka födelsedag och fick Fork-biljetter i gåva av mig. Han fick vara god och ta mig med. Idag var det dags för konsert och besviken blev man definitivt inte. De levererade verkligen. Och tumistiden med mannen. Så sällsynt, så dyrbar.
Dagen som inte blev
Det var upplagt för perfektion för den lilla unga damen. Det skulle bli Sås och Kopp konsert och hela köret. Hon var så laddad inför denna lördag. Men så. Bam. Feber direkt på morgonen.
Det blev självfallet en hemmadag. Efter lunch sov hon tre och en halv timme. Ja, verkligen. Under tiden hann jag köpa en sådan drömfågel i second hand åt flickan. Ja, det är helt perfekt när grannskapet säljer sina saker på fb-loppiset. Allt man köper finns högst några hundra meter ifrån och billigt är det. Så det blev en Ice Bird och flickan var så urnöjd. Ni kan bara gissa om hon somnat med fågeln tätt intill sig ikväll.
Om man gillar utmaningar
Om man gillar utmaningar så kanske man sysslar med dylika ting en förmiddag. Minea som cyklar allt bättre. Dubbelvagnen för att få dammsugaren hem från posten och allt det där.
På eftermiddagen typ samma system. Men då stöter vi på gänget som bor i huset vi ska flytta till. Cyklar till dem och leker en stund på gården. Visionerar och funderar. Hur ska vi göra stället till vårt? Hur kommer det att kännas om en månad när våra grejer så småningom landar där?
She’s back!
Ja! Mamma är tillbaka från sin semesterresa. Herregud så skönt. Det är något med när någon nära är utomlands alltså. Som om katastroftankarna snurrar i huvudet värre än vanligt. Och sedan när denna landar hemma igen kan man pusta ut för stunden. Som om man blir lite mer hel igen.
Barnen var ju urnöjda. Tänk er Minea när hon för visa för mommo att hon lärt sig cykla medan mommo varit borta. Vilken lycka. Och Leo som sken som solen. Och jag då, urtacksam för att hon är hemma igen (nå och för pistachnötterna, haha).
T A I K U R I 