Sommarteater

Ingen sommar utan Raseborgs sommarteater. I år är det Emil i Lönneberga som spelas där. Det är tjugo år sedan de ställde upp Emil där och jag minns den fortfarande rätt bra. Åtta år var jag och jag minns att vi älskade pjäsen så mycket att vi såg den två gånger den sommaren.

I år blev det sommarteaterdebut för loppan. Vi har läst många kapitel i Stora Emilboken och sett filmen och så. Och nu idag var det dags för höjdpunkten. Teatern.

 

Att stanna upp

Jag bara snubblade över det. Jag läste att man inte ska sträva efter att leva ett lyckligt liv. Att lycka är för vagt. Istället ska man eftersträva att leva ett innehållsrikt liv. Och det känns bra. Vem som helst kan känna sig olycklig. Trots att man har ALLT och lite till.

Men länge behöver man inte tänka på vad ett innehållsrikt liv betyder för en själv. Och då har man det. Det liv man vill leva.

I min hängmatta

Så hängde jag upp hängmattan under barnens vila, a.k.a siestan. Tog en bild och skulle just lägga mig tillrätta när PANG, mitt hjärta stannade för en sekund. Det var en så hård smäll från jordvärmebygget. Jag var givetvis inte den enda som blev skitskraj. Leo grät och kunde inte somna om. Så då fick han ligga i hängmattan istället.

Mineas tur då. Hon ville absolut läsa vuxenbok. Inget annat.

Och sedan, flera timmar efter första försöket fick jag äntligen en kvart i hängmattan när Minea lekte i lekstugan och Leo tog igen sig i vagnen. Och halleluja vad skönt.