Det var fullt i lilla lekstugan. Anni och jag hade lite svårt att förstå idag att vi två ska duka för sju personer helt plötsligt när det är hon och jag och barnen.
Ett uns söndagsångest
Ja söndag. Och trots att jag inte har något jobb att gå till (eller kanske just därför) så är det ändå en vardag som varje måndag tar vid. Så en liten söndagsångest kryper sig på till kvällen. En vecka till ska vi köra innan det är familjesemester igen. Greklandsresan för en dryg månad sedan känns lika avlägsen som förra julen och ikväll vill jag verkligen inget hellre än att reservera en sista minuten resa till solen.
I sakta mak gick den här familjens söndag fram.
Pool
Lite pool är väl aldrig fel, tycker Pekka och Minea. Alla väder (ja självklart regn och sexton grader) är poolväder.
Bara jag
Och sedan tystnar huset. Solen skiner en sista stund. Hannah och Amanda pratar i öronen. Bara jag, en liten stund.
Spontaniteten
Urlycklig flicka när jag ett par timmar innan Sås och Kopp skulle uppträda berättade att vi skulle gå på konsert. Hon var så glad. Nu har vi i ett års tid lyssnat på så mycket Sås och Kopp i bilen att det inte är klokt. Så nu när hon verkligen kunde alla sånger var hon så med och ivrig hela konserten igenom. På första parkett såklart.
Tio sekunders trädgården
Jag brukar inte riktigt lyckas med att hålla blommor vid liv. Ibland lyckas jag med nöd och näppe. Nu har jag ändå nästan alla blommor vid liv. Jo nå en reablomma (varför köper man sådant) dog dag två. Men resten. Helt okej. Och våra två äppelträd har fått en massa karter. De förra ägarna berättade att träden inte gav någon frukt alls ifjol. Nu väntar vi på skörden och äppelpajerna.
Medan jag höll ett krampaktigt tag om vagnen och vaggade lilleman till sömns i dagsvilotider knäppte jag några bilder också. Annars skulle mamma inte tro mig. Till saken hör att jag alltid skickar mina halvdöda (eller helt döda) blommor och växter till henne och på en kort tid har hon liv i dem.
Rötterna
Mellan alla springtävlingar, presentationsrundor, prisutdelningar och kaffebjudningar fick vi bekanta oss med Titthål som är en hembygdsbok om Sjundeå. Jag har rötter både från mammas och pappas sida i Sjundeå. Fint att se gamla bilder med både min morfar som barn och min farfarsfar som poliskonstapel.
T A I K U R I 