Vilken dag!

I åtta timmar fick jag måla, fixa och dona med lekstugan idag. Pekka och barnen var mycket bra på att hålla sig undan. Precis vad jag behövde nu. Att ha lite egna projekt. Ibland kom Minea nyfiket fram och sa Wooooow mamma, vad fint det blir! Efter åtta timmar var jag färdig med målandet. Färdig!

Gissa om det var skönt med bastubad efteråt? O ja.

Sedan hann jag faktiskt påbörja ett annat projekt också. Icke-lekstugerelaterat faktiskt. Men det får jag visa en annan dag. Och projekt kan man verkligen säga att det finns nu.

Midsommardag

Traditionsenligt har vi midsommardagen till ära haft Grill & Chill hos oss.

Männen trixade lite med lekstugan. Ni vet, jag är inte den där snickaren riktigt än.

Och när gästerna åkt tog jag mitt pick och pack upp till balkongen och kvällssolen. Och så småningom börjar kanske den här sommarkänslan infinna sig.

Midsommarafton

Med sommarfeelisen ganska nära noll firades midsommarafton igår på rätt traditionellt sätt. Nypotatis, sill, jordgubbar, grillmat, sång och en massa bra typer runt bordet.

Till kvällen kom solen fram ordentligt också och när vi lagt barnen var det dags för kvällssol, vin och efterlängtat umgänge bara han och jag. Så bra!

 

Nu sitter vi här och inväntar midsommardagssällskapet för grill & chill. Traditionellt minsann!

Leo 9 månader

Nu går det fort! Bokstavligen alltså. Idag när han är nio månader tar han sig fram ålande fort som bara vad. Tittar man bort så vet man att han redan är vid någon sladd i något hörn. Och nu minns jag så tydligt att barnvänligt hem inte alls är det samma som babysäkert. Porten har monterats i övre våningen och saker har börjat lyftas upp på högre höjd.

Pratglad som storasyster är han. Han vet väl att man ska hålla låda för att få en syl i vädret i den här familjen. Mamamama, papapapa, tatata (helt tydligt när han tackar för maten) och hehehe när han vinkar. Papapa var det första av dessa, när vi var på resa. Idag pratade han i telefon med mommo. Och han pratade på i ett. Tatata, hehehe, tatata, hehehe och självklart vinkade och jublade han.

Den senaste veckan har han tagit stora steg framåt i utveckligen. Känns som om vi börjar ha en stor kille nu. Härligt!

Projekt på projekt

Igår kväll, när jag målat lekstugan ett första varv trodde jag allvarligt talat att jag skulle få ett psykbryt. Färgen täckte ingenting. Nu talar vi ju alltså väldigt mörkbrun träolja från början som ska bli ljusrosa med hjälp av oljebaserad målfärg. Ton i ton med vårt hus, är det tänkt.

Nå idag har jag försökt hålla mig borta från gården hela dagen för att inte behöva se stugan. Efter ungefär tusen andra ärenden vi hunnit med kom syster till undsättning klockan 16 och lekte med barnen. Halleluja moment när jag drog de första penseldragen på det andra varvet och det visade sig att färgen täckte. Nu behövs eventuellt ett tredje varv. Och självklart ska allt vitt bli uppfräschat.

På vår balkong händer det också en del. Igår köpte jag en enorm förvaringslåda. Den största jag någonsin sett faktiskt. För visste ni att vi hade en hel massa ved som blivit över från de förra ägarnas lekstugebygge? Ja, där drällde veden runt på balkongen och jag ville absolut ha den i schack. Så barnen fick en lek- och lässtund där medan jag radade in all ved.

Så ikväll har jag suttit där på min låda och njutit av kvällssolen när Leo hade somnat och resten av familjen handlade inför midsommar. Skön liten stund.

Ni ser ju

Ni ser ju hur lycklig Minea var när hon fick sin lekstuga till slut.

Och hur olycklig Leo låg där vid terrassdörren när han insåg att Minea inte ville vara inne med oss utan trivdes bättre ute för sig själv. Men när vi väl var ute igen var han lika solig som Minea och älskade att få vara där inne i den lilla stugan.

Den ärvda lekstugan

Jag är så glad. För när Minea vaknar och tittar ut på morgonen så kommer hon att få se sin önskedröm. Kusinernas lekstuga som nu är Mineas och Leos.

Ikväll hjälptes fyra män åt och fick den från plats A till plats B (vår gård).

Håll till godo med före-bilderna. Jag tror inte att den kommer att se ut såhär så länge till faktiskt. För nu börjar det projekt jag sett framemot. Att rusta upp ett hus. Om än ett mycket litet hus. Barnens lilla lekstuga.