Upptäckarglädje

Trots värmen har jag en härlig höstkänsla i kroppen. Äppeldoften när Minea susar förbi med cykelkorgen full av äpplen, höstfärgerna på träden och Pekkas trygga röst när han berättar för Minea om ekollonen och deras uppgifter och när hon sitter där med sina stora bruna ögon och lyssnar noga, trots att det redan är den femte eller sjunde gången hon hör samma historia om ekollonen.

House of lola i Finland

En ny grej i Finland faktiskt. House of lola, som funnits i Sverige i några år har nu landat i Finland som hemförsäljning. Idag tog vi en promenad för att kolla in höstens kollektion hos Kika som säljer dessa finheter. Det finns alltså plagg för damer och för barn från storlek 98/104 och så finns det möjlighet att beställa kläder för män också.

Nå. Ni kan väl tro att jag kunde ha beställt ett och annat igen. Det blev dock den urmjuka gråa kavajen och ett par kanske ännu mjukare svarta byxor till det. Oj. Snart är magen borta och mina nya kläder kommer att komma väl till pass.

Utedagen

Har varit ute nästan hela dagen faktiskt. Lite inne för lunch och sådär. Men annars har vi njutit av att vara ute. Min man tyckte till och med att jag vandrade i rask takt idag. Undrar vad som håller på att hända med mig. Från kvällar och nätter av sammandragningar har vi gått till inga känningar alls. Alltså ja, vanliga rörelser och sammandragningar längs dagen, men inget som skulle tyda på förlossning. Men det är väl inte bråttom heller. Speciellt inte när jag mår såhär bra.

Utöver det vanliga parkhänget har vi idag testat den nya cykelparken. Ännu en bra sak att ha tjugo meter från sitt hem.

Väskdilemmat

Inser ju nu att jag om ett litet tag ska gå från att ha kastat med ett par extra trosor och byxor åt flickan när vi åker iväg hemifrån behöver en hel del annat också när bebis är med. Det är ju blöjor, byteskläder (hur många omgångar var det nu igen), trasor, nappar och diverse plock. Väskan jag senast använde som skötväska fungerade nu sådär. En vanlig väska där man varken hittade det ena eller det andra. Allt fanns underst. Alltid.

Nu har jag kärat ner mig i Elodie Details Graphic Devotion skötväska och undrar om jag ska slå till. Ja, en likadan finns ju i svart, som kanske skulle vara mer praktiskt för alla tillfällen.

Tror bestämt att ryggsäcken från Elodie Details kommer att stå på Mineas julklappslista eftersom grodväskans dragkedja börjat bråka. Då kunde vi i alla fall matcha varandra lite, om vi nu ska bli såhär vilda av oss.

Skilda världar

Tänka sig hur en kan trivas så bra på jobbet att en går dit och sitter, lyssnar och diskuterar med sina elever och kolleger någon timme. Också när en är ledig. Den totalt andra verkligheten. För det är så givande. Och så är det hemmalivet. En ordnar och fixar och vilar och umgås med barnet och mannen. Också det kan man göra till en heltidssysselsättning. Minst lika givande.

Osammanhängande måndagsprat

Vi körde med vårt sedvanliga måndagsprogram och träffade gänget från Sagoborgen. Jag har liksom varit väldigt tankspridd idag. Glömt kameran hemma och självfallet tappat de flesta nyckelord i diskussionerna. Men så har jag också haft huvudvärk och svindel. Mitt barn har inte vilat på dagen. Jag hade behövt vila. JAG VILL FÖDA. Är liksom superpeppad nu.

Istället för vila tog vi en lång promenad och på hemvägen plockade vi gårdagens tidning ur postlådan. Viktigast var självklart att tävla i vem som fick syn på gumis Lotti i tidningen först. Minea vann.

Och dagens modellinlärningsdialog gick till såhär:

Minea: ”Ja, ja. Jag blir så irriterad.”
Jag: ”På vad blir du irriterad?”
Minea: ”För att jag bråkar med dig.”