Nu märker man så tydligt hur länge innan jul vi egentligen firar den. Förra veckan, den här veckan och nästa vecka är fylld av olika julrelaterade evenemang. Igår deltog mamma och jag i mofas julfest. Om han ifjol på julfesten ännu pratade på om hur han jobbade för Sjundeå IF, så kan jag säga att läget är helt annat i år. Nu är det knappt något prat alls. Det är närhet och värme som gäller nu. Alzheimern, den mardrömmen. Stundvis bara rann mina tårar under festen. Mofa som alltid varit världens mest rörliga, roliga och pratsamma. Nu behöver han vila.
Idag såg jag Lucia i ett par repriser under jobbdagen och Minea som älskar Lucia ville åka till kyrkan för att se på Lucia. Vi väntade nere på torget och såg Lucia och tärnorna skrida ner för trappan. Så fin tradition!
Så vackert skrivet igen-från hjärtat <3
GillaGilla
Tack <3
GillaGilla