
Klättring. Det är vad Minni håller på med dagarna i ända egentligen. Klättra upp på pallen, klättra upp på mamma för att få ner böckerna, klättra in i leksakslådan, försöka klättra upp på vardagsrumsbordet när man ser på bokklubben. Ja, klättra klättra klättra. Och klart att vi uppmuntrar (trots att man snart får hjärtsnyrp) för vi vill ju sannerligen att hon ska bli en så stadig klättrare som möjligt.
Huhhuhh, vi har samma sak på G här! Ett ända klättrande på alla möjliga och omöjliga ställen… Speciellt de omöjliga ställena intresserar mest :/ Så vad kan man annat göra än vaka över, ta i då hon faller! Då man inte hinner få fast henne gäller det sedan att trösta och pussas tills ”pipin” går bort :D Nu fortsätter väl denhär fasen tills de kan gå själva! Ett pluss som har konstaterats hos oss är att flickan åtm somnar lätt och sover gott då hon är så utmattad av allt jomppande.
GillaGilla
Det är ju helt galet det här ;) Men jo, Minni sover också rätt gott. Några gånger per natt måste hon såklart dubbelkolla att hon fortfarande kan stå.
GillaGilla
Givetvis måste det kollas;) Men jag får nästan feelisen att dom gör det halvt i sömnen dedär nattliga jomppandet?
GillaGilla
Ja man skulle ju bara hoppas att de kunde träna lite mer på att lägga sig tillbaka efter ståendet i sängen också :)
GillaGilla
Vidde i den åldern. Som han klättra! Och snabbt! Om inte han var uppe på fönsterbrädet så var han bakom tv:n… :)
GillaGilla
Nu inser jag ju att det låter som om jag sku prata om mitt eget barn, men han är ju bara till låns :)
GillaGilla
Hahaha! Alla känner vi ju Vidde, ditt lånebarn :)
GillaGilla
Jo det är lite galet. Man får nog nästan slag ibland!
GillaGilla