Klättring. Det är vad Minni håller på med dagarna i ända egentligen. Klättra upp på pallen, klättra upp på mamma för att få ner böckerna, klättra in i leksakslådan, försöka klättra upp på vardagsrumsbordet när man ser på bokklubben. Ja, klättra klättra klättra. Och klart att vi uppmuntrar (trots att man snart får hjärtsnyrp) för vi vill ju sannerligen att hon ska bli en så stadig klättrare som möjligt.
Huhhuhh, vi har samma sak på G här! Ett ända klättrande på alla möjliga och omöjliga ställen… Speciellt de omöjliga ställena intresserar mest :/ Så vad kan man annat göra än vaka över, ta i då hon faller! Då man inte hinner få fast henne gäller det sedan att trösta och pussas tills ”pipin” går bort :D Nu fortsätter väl denhär fasen tills de kan gå själva! Ett pluss som har konstaterats hos oss är att flickan åtm somnar lätt och sover gott då hon är så utmattad av allt jomppande.
GillaGilla
Det är ju helt galet det här ;) Men jo, Minni sover också rätt gott. Några gånger per natt måste hon såklart dubbelkolla att hon fortfarande kan stå.
GillaGilla
Vidde i den åldern. Som han klättra! Och snabbt! Om inte han var uppe på fönsterbrädet så var han bakom tv:n… :)
GillaGilla
Lämna ett svar