Så vackert men så kallt.




dannipaalosmaa.com
Så vackert men så kallt.





En liten lejonunge har fått tre vaccin idag och har ont i sina ben och helt tydligt ett stort obehag. Men inte hela dagen har varit såhär illa. Vi fick ju bekräftat att alla julfirare hade rätt och Leo vuxit en hel del på sistone. Fem centimeter och nästan 800 gram på en månad. Så nu är lilleman 63 cm och 6515 g.

Och vid en av de lugna stunderna idag såg det ut såhär. Lejonungen med sitt begynnande bilintresse och loppan med sitt läsintresse.
Vi gjorde en liten kvällsutfärd till Hjortlandet för att kolla läget. Det blev några åk med Stigan, koll på backen, stor längtan efter att stå på snowboarden igen och en titt på snökanonerna. Med stora förundrade ögon såg Minea på alla som åkte i backen. Allt detta var ju nytt för henne. Månne det blir snowboard eller slalomskidor för henne nästa vinter?




Först är det allt som döljer sig i julklapparna som ska få plats i hemmet. Men det räcker inte, nej, själfallet ska man ut på mellandagsrea för att fylla skåpen ytterligare. Så många rea-plagg blev det väl inte idag men många varma ytterplagg till barnen. Mössor, vantar och handskar. Och bara sådant som de verkligen var i behov av. Mycket nöjd med resultatet.

Och medan vi inte varit ute har leken med julklapparna fortsatt här inne. En storfavorit blev Duplo bondgården som barnen fick i julklapp av gänget på AlphaGeek. Som de flesta andra butiker har de mellandagsrea på gång. Men också på resten av sortimentet får ni -10% rabatt med koden Taikuri10. Erbjudandet gäller fram till onsdagen den 31.12.2014.
I samarbete med AlphaGeek.fi.

Sådär. Nu var pepparkakshuset plundrat. Ända sedan vi byggde ihop huset har Minea väntat på att få äta upp skorstenen. Och hon var mycket snabb med att fånga den.

Bara för att Pekka är totalt förtjust i de långsamma filmer som jag nu kan ta med iPhone sexan så tog vi en sådan på när han söndrar huset. Amaaaazing, eller hur? Blinksmile.


Mysfarbrorn som plötsligt greppar sina leksaker och tuggar på dem. Och under julen har alla påpekat hur mycket han vuxit. Så sant. I famnen ska han bara sitta, inte luta mera. Idag kom jag på mig själv med att sitta och viska i hans hår ”Älskar dig min lilla. Vart har du bråttom? Hålls som min lilla bebis en stund till.”
Lätträknade är de dagar på året då det ser ut som ett sagolandskap utanför dörren. Men idag är sannerligen en av de dagarna.

