dannipaalosmaa.com
På förmiddagen åkte vi på lite reashopping till Hagalund och kollade passligt in julfönstret på samma gång. Självklart var det inplanerat före jul men det var ju lite annat då.
Efter vilan var vi redo för skrinning. Leo är för det mesta öppen för nya aktiviteter. Likaså denna gång. Han orkade i 45 minuter. Sen tyckte han ”Mamma, vill inte halka mer.”
Nu ska vi förbereda lite inför kvällen, kanske ta oss an någon uteaktivitet nu under förmiddagen. Ikväll blir det nyårsfest! Yass!
Så till eftermiddagen bestämde vi oss för bullabak hela familjen. Lejonkungen ville sevv sevv förstås, blanda, lägga i mjöl, pensla. Sevv sevv seeeeevvvvvv. Och storasyster ville också. Så vi balanserade så gott det gick.
Sen blev det spontan kanelbulle- och pepparkakshusplundringsträff med båtklubben här. Mysig kväll. #kosegruppa
Verkligen en första gång för mig. Att våga ta emot ett fotouppdrag för någon som inte tillhör familjen. Ingen liten grej för mig. Men så litade jag på att om familjen i fråga tycker om mina bloggbilder och om de litar på att jag kan fota deras lilla ettåring så får det räcka.
Sagt och gjort. Vi prickade in jullovets vackraste dag på basen av väderleksprognosen och i förmiddags var det dags. Vi träffades här i Sundsberg och gick en runda i det vackra (vinter)vädret. Till skogen och till havet.
Bjuder på ett par finingar. De och resten av bilderna har levererats till familjen. Många fina skratt fastnade på bild och mycket lek med barr blev det. Så fin förmiddag där jag fick göra det jag tycker om. Tack Ingrid och Daniel för uppdraget och tack lilla E för att du var en underbar liten modell.
Här har vår egna lilla kosegruppa igen möte väldigt tidigt på morgonen. Leo och jag vaknar efter fem. Nå idag lite före faktiskt. Varför tror jag förresten att jag kan vaka längre på semestern än under jobbveckorna? Då går jag minsann i god tid och lägger mig. Nu är jag ledig och borde sova minst lika mycket. Men, man vill väl maxa på något vis.
Ibland sitter de yngsta medlemmarna såhär stilla på en sten. Mest är det nog ändå 150 i glaset och mycket ”syskonkärlek” i luften. Hela skalan helt enkelt, varje dag.
När det inte finns snö i naturen får man ty sig till kanonsnö. Hjortlandet kom och räddade vår eftermiddag. Fartfyllt och kul!
Sen alla tre säsonger av SKAM var tittade på fyra kvällar förra helgen har det varit tomt. Inga serier eller filmer nappar. Kanske dags att börja läsa igen. Två lediga veckor framför oss. SKAM är livet, var det en som sa. Börjar tro att det stämmer. Bästa serien!
Nu låter det som om jag inte hade småbarn och all tid upptogs av dem. Ou yes, men jag talar om den där tiden när Pekka spelar på kvällen. Då behövs någon annan avkoppling än att scrolla instaflödet. Nu ska jag kolla igenom bokförrådet.
Hej mitt i julfirandet! Hoppas ni har haft en bra jul hittills. Här var det ju spännande in i det sista om vi skulle få fira jul hemma bara familjen eller om vi skulle kunna få systers familj hit. På fredag var förkylningarna ändå så avsevärt mycket bättre att vi kunde få dem hit. Så på julafton kom de efter julgröten och så kunde vår dag börja.
Visst är det konstigt att julafton känns ungefär två timmar lång nu när man är vuxen. Som barn var dagen evighetslång och väntan på paketen var olidlig.
Julafton fyllde vi med god julmat, lek, bastu, ringlekar, mera mat och förstås paketöppning.
Tack vare årets julkalender var det mycket surpuppslek. Här har barnen just surpuppidooat en stund på soffkanten men pokerfacen höll inte hela vägen.
Juldagsmorgonen handlade om lek med nya leksaker förstås. Sedan en liten julbrunch med all julmat på en och samma gång.
Vid vilotider satt vi oss i bilen och åkte iväg till Lahtis, till mofa och mammu.
Där fick vi så god mat och när vi ätit oss riktigt mätta blev det en stor överraskning för barnen i och med att julgubben kom på besök.
Idag fortsätter julfirandet med lunch hos fammi och efter det julträff hos mamma och herr S. Via gravgårdarna ska vi också.
T A I K U R I 