Handlar det om det välkända boandet eller är det helt enkelt faktum att jag är hemma och ser vad som fungerar och vad som verkligen inte gör det? Dels känns det som om det bara handlar om att få hemmet att se tillräckligt prydligt och tomt på grejer så att det inte spelar någon roll att femtio spytrasor tävlar om utrymmet med sitter, babysäng och det äldre barnets alla utspridda leksaker när det väl är dags för det.
Samtidigt har jag fått en allt större känsla för att var sak ska ha sin plats. Den här gången vill jag inte att vi letar nappar här och där och everywär när vi är påväg någonstans. Det har flyttat in små korgar (Stockmann Decor) som ska få rymma nappar, band och amningsrelaterade prylar som ska finnas nära till hands. Och den där Ferm Livings Half Moon korg som definitivt behövde införskaffas när Mineas Duplomängd utökades.
Och så är jag ju lite inne i skåpen också och fixar mellan varven. Knäckebröd och surskorpor har fått en fin burk (Halpa Halli). Och våra köksredskap en ny burk (Anno) på köksbänken. Vissa saker ska helt enkelt finnas nära till hands.
Men en sak står klar. Den här mammaledigheten verkar gå åt till tupplurer (ja fatta jag har vilat på dagen nu!) och uppredande av hemmet. Är det sedan hösten, boandet, faktum att jag är hemma eller kanske en summa av allt detta som gör det? Det spelar en mindre roll. Jag gillar läget.
