Det blev lite för tyst. Då hade hon åter klivit in bland skorna och satt där och lekte.
Kategori: Barn
Kalashelg slut
Efter fotograferingen blev det bara en vilopaus hemma, ett klädbyte och iväg på följande kalas. Som sagt är det tätt med födelsedagar och kalas nu i början av mars. Idag firades Mineas kusin.
Och oj vad vår ettåring kändes som en stor flicka nu när hon hann med de andra barnen.
Hos fotografen
Idag har vi varit iväg och plåtat lite 1-års bilder, bloggheaderbilder och familjebilder hos den här mannen. Nu väntar jag så på att få se resultatet.
1-års kalaset
Här har vi firat vår lilla 1-åring hela eftermiddagen. Det har varit en alldeles härlig dag. Vi har fått njuta av härligt sällskap, en massa sötsaker och fina gåvor.
Temat för kalaset blev tydligt rosa och vitt. Sockerkaka bakade jag första gången, likaså cake pops.
Här höll jag mig inom min comfort zone och bakade morotscupcakes. Uppskattat och något gästerna förväntar sig att få när det är kalas hos Paalosmaas.
Minea bar samma klänning som min syster och jag burit när vi fyllt ett år. Det kändes på något sätt enormt fint.
Och den här kylskåpsbilden från förmiddagen gör mig på så gott humör. Känslan man har när man skapat något som man är stolt över. Ljuvlig. P kan skriva under att jag var riktigt ivrig i förmiddags när allt var färdigbakat och stod där och väntade på gästerna.
Kvinnodagen
Den här dagen för ett år sedan. Jag trodde ungefär att jag skulle dö av utmattning i Prisma. Ordnade våffelkalas och trodde jag skulle spricka. Vägrade smida planer inför följande dag, trots att det handlade om roligheter. Jag hade så på känn att vårt barn skulle födas följande dag. Och det gjorde hon.
Och nu är hon här. Sista dagen som nollåring och klättrar upp och ner i soffan, promenerar och vissa gånger småspringer rakt över golvet och är allmänt glad och aktiv. Det sade ju i och för sig alla som undersökte mig redan medan jag var gravid. Att vi ännu skulle få bråttom med att hinna med i detta barns takt. Det fick vi, och är så innerligt tacksamma för det.
Så mysig liten stil när hon klättrar upp och ner i soffan här hemma förresten.
Dagar före kalas
Nu fattar jag hur pedant jag påriktigt är med att det ska vara tomt i köket. Inget extra ska stå framme. Jag blir helt virrig av alla kalasgrejs och alla ingredienser som står framme just nu. Väntar som den uppgående solen på att allt ska vara färdigbakat och att jag får ställa fram allt. På lördag återfår jag min sinnesro.
Chill
Ibland ger Minea ett intryck av att chilla mer än hon egentligen gör.
Som till exempel här när vi öppnade terrassäsongen idag. Ja det var en hel massa upp, ner, upp, ner för trappan och väldans mycket upp, ner, upp, ner i soffan.
Eller som här. Lite nonchalant med foten uppe på bordskanten. Här har vi just bytt matstol för att hon gång på gång stod upp i Tripp Trappen. Inte på fotstödet då utan på stolen. Brådis är det. Varför skulle man nu sitta, ja?
T A I K U R I 