dannipaalosmaa.com
Så, idag slogs morsdagens värmerekord. Det förra rekordet var från morsdagen 1996. Hur kunde det plötsligt bli 27°C, va? Vi har firat dagen hos mamma och Svenka där också mommo var. Vi fick god mat. Betti hade bakat en rabarberkaka och så var det ju sååå fint solsken hela dagen lång. Bara helt fantastiskt morsdag! <3
Jag fick en underbar morsdagsampel som hittade sin plats uppe på balkongen.
Alltså denna sommar vi har på gång. Fick så semesterkänslor idag! Vi har gjort Borgbacken på gratisvis. Det där med vissa maskiner som är gratis känns så bjussigt i en värld där allt kostar. Så ett stort tack Borgbacken!
Efter tre sköna timmar på Borgbacken med passligt med folk åkte vi vidare till våra vänner för kvällen med grillning och balja på schemat. Sex vuxna och sju barn, rätt så extempore. Så roligt att det blev av. Sju barn var det i baljan som mest och våra barn som väntat sååå mycket på simning kunde inte få nog. Sen fick också vi vuxna bada.
Jag är så imponerad över deras fina gård. Titta nu också på den här trädkojan och från trädkojan kan man sådär bara åka linbana ner igen. Så coolt! Tack för ikväll alla.
Nu har vi alla skärmar redo här. Finland-Canada på en, Eurovisionen på en, blogg på en och klippning av GoPro-film på en. När man inte kan välja en så väljer man alla.
Kristi Himmelsfärdsdag, Drömmarnas motionsdag och för oss framför allt en härlig sommardag. Vi inledde med ett besök till Oitans. Barnen var så lyckliga över Angry Birds-parken och den lilla picknicken. Och vi vuxna var så lyckliga över att båda barnen nu klarade av att klättra på alla ställen själv.
Vi kände lite på vattnet. ”Nästan som på sommaren”, blev omdömet.
Och sen. Sen har vi haft världens skönaste dag här på gården. Barnen har grejat på. Ibland har vi blivit inbjudna på en match i valfri sport. Och Pekka och Leo har självfallet gått på sin familjefotboll.
För att få barnen bort från solen en stund blev det iPaus.
Och såhär har vi fått njuta idag. Sen avslutade jag med en skön promenad med Linda och ett avsnitt Parneviks.
Direkt från dagis till Lotti. En timme ute vid stranden och sen in för sushimiddag. Herrejestas så bra koncept för en vanlig tisdag. Nästa gång ska vi hinna med glass också.
Efter en dryg månads paus från Hjortlandet tog vi oss dit idag för att slå lite golfbollar. Och barnen hade noll klubbor i passlig längd. Pekka har fixat en klubba åt Minea i tiderna. Som också den nu var kort för Leo. Men han swingade vilt med den och Minea körde med min kortaste klubba.
På puttingområdet jagade Leo runt sin boll och hävdade att det här var nog minigolf, vilket självklart ledde till en nå johho – nå nähhä tvist mellan barnen. En knapp timme här var alldeles tillräckligt för oss och alla andra, tror jag. Till vänster syns ännu snön i backarna.
En stund senare förde vi Minea till ett kalas och vi andra åkte till Reiman och skaffade jordgubbsplantor. Ända sen vi köpte den lilla sandlådan till vår föregående gård har vi planerat att ha ett litet jordgubbsland i den när det var slut på sandlådetiden. Det är minsann inte slut på sandlådetiden men vi har ett tjugotal meter till sandlådan i vår lekpark. Så barnen var absolut med på den här förändringen.
När Minea kalasat och Fanny och jag promenerat klart var det dags för plantering av våra tre plantor. Pekka och jag hade väl sett framför oss hur många plantor som helst i vår lilla låda, men det lär vara viktigt att ha tillräckligt stort mellanrum mellan plantorna. Så tre får väl vara passligt då.
Och när barnen traskar in för BUU-klubben kan man själv ännu njuta ute en stund eller helt enkelt börja plocka undan alla rackerier som plockats fram under dagen. Alla i familjen verkar vara experter på att plocka fram snarare än att plocka undan. Men nu när allt är undanplockat och barnen sover ska jag klicka igång ett avsnitt av Wahlgrens värld.
Gårdstalko idag och superhjälpare till barn. Alla har verkligen jobbat på. Och barnen säger att de älskar att jobba och hjälpa till.
Och jestas vilket väder vi fick. Har suttit och njutit på terrassen några timmar efter att vi blev färdiga med egna gården också. Och så öppnade vi balkongsäsongen och hann sitta där en stund tillsammans till och med efter barnens läggning. Nu ska vi kolla veckans Parneviks-avsnitt. Ha en skön lördagskväll!
Minea och jag tog oss ut i regnet. Hon på cykel och jag till fots. Jag hade bestämt mig för en ordentlig promenad så vi började med den enorma backen upp mot västerleden. Minea cyklade upp för hela den, med några pauser. Och när hon just kommit upp kom det en snabb cyklist och ropade Hyvä hyvä!, åt flickan. Som hon sken upp när det inte bara var mina Bravo! och Starka ben, starka ben!-rop som hördes.
Snabbt märkte vi att cyklisten åkte fram och tillbaka, antagligen för att träna just i den backen. Och när han mötte henne igen sa han Hyvin sä ajat! och frågade mig i farten om hon verkligen klarade av att åka upp hela backen. Med lite hjälp, fick jag svara.
Och så möttes vi en gång till. Vem var du, snälla cyklist? Du höjde glädjenivån på vår timmes regnpromenad. Tack! Mera Hyvä hyvä-rop åt folket!
Nu väntar vi hem killarna som första gången varit på sin gemensamma hobby, familjefotboll. Ivern före var väldigt stor. Nu får vi se hur det gått.
T A I K U R I 