Vackra juldagen

En av de årets bästa känslor är den känsla som infinner sig på juldagsmorgonen när man tassar ner, tänder stjärnor och gran och får titta och pyssla med de julklappar man fått. Efter ett par timmar av julklappslek åkte vi tillbaka till syster för kälkåkning (den nya klappen måste ju testas), julmat och vila.

Under vilotiden lurade jag ut schwester för lite frisk luft och det blev en kort fotopromenad i den kyliga luften.

Det var på många sätt så magiskt där uppe på berget och i skogen.

 

Och helt enligt traditionen åkte vi sedan till Ekenäs för att fira jul med famo, pappa och gänget.

En julafton i bilder

Vilken julafton! Så mysig och skön. Paket under granen på morgonen, traditionell julmat, julklappar i några repriser, utevistelse, sällskapsspel, lek, lång vila i snöstormen, kaffe, julmusik. Allt bra som sagt. Och när vi kom hem väntade ett enormt paket till barnen under granen. Mineas önskeklapp nummer ett. En rattkälke.

8

Från oss till er

Vill passa på att önska er alla en riktigt God jul!

Pekka pysslar på i köket och julmusiken spelar lugnt i bakgrunden. Nu ska jag inta samma position i soffan som Leo hade tidigare idag. Redo för uppesittarkväll.

En skidpremiär

Minea gjorde premiär på skidor idag. Det var en mycket lycklig flicka när hon fick veta att vi hade skidor i förrådet. Jag var beredd på att undervisa i skidteknik, men det visade sig att någon annan redan skött den biten. Mumin nämligen. Hon visste precis hur hon skulle göra och ropade glatt ”Såhääär gör de i Mumin!” och så trallade hon på. Två gånger föll hon men brydde sig inte alls om det och skidade fort vidare. Nu väntar hon med iver på att få skida med pappa.

Winter wonderland

Alltså jag säger bara att det inte var någon vettig idé att klä sig för Nordpolen, parkera båda barnen (sammanlagt 21+ kg) i vagnen och promenera till butiken. Den svettmängd tio minuter in i promenaden alltså, med mycket slarvigt plogade vägar. Ändå var största problemet min klädmängd. Händer sällan att jag har hett när det är minusgrader, men nu vet jag i alla fall hur jag kan få det.

Hade det inte varit för kamerapauser i sjukt vacker omgivning med snö och rosa morgonhimmel hade det funnits en stor risk för att denna mamma legat raklång i snödrivan. Utan jacka. Men jag klarade det med svetten i behåll och fortsatte hemma med snöarbete och snölek.