dannipaalosmaa.com
I eftermiddag blev det extempore picnic vid havet på vänners brygga. Minea åt som aldrig förr där ute i solen och blåsten. Dessutom ypperlig service när flickan fick blåsa såpbubblor hos Lottis moster. Antar att vi inte glömmer den här utfärden i första hand. Underbar eftermiddag.
Vi tog mod till oss och fixade för första gången sushilunch alldeles själv idag. Vi köpte typ alla ingredienser vi kunde tro att vi ville ha (ris, gravad lax ur disken, lax som stektes, avokado, morot, gurka, surimi, färskost gjord på pastöriserad mjölk, majonäs, sesamfrön, wasabi, soja, ingefära). Och visst blev det hur många bitar som helst. Ännu liggger några i kylen och väntar på hungriga personer. Mums säger jag!
Och jag kunde ju äta nästan allt. Utom alggrejerna då och ingefäran. Mycket väl godkänt också enligt förbudslistan man blivit tilldelad.
Dags att uppdatera lite gällande graviditeten. För hur sinnessjukt det än låter så är jag redan i den tjugonde graviditetsveckan. Hittade listan i arkivet och tänkte att det var dags igen.
Halsbränna: Några gånger.
Ryggbesvär: Javisst hade jag ont i ryggen i ett skede, men det måste redan vara en månad sedan.
Bäckenbesvär: Jo, det river till rätt hårt ibland.
Muskel och vadkramp: Ja, på natten tycker jag tydligen om att sträcka på tårna mellan varven. Det borde jag inte göra. Då får jag genast hoppa upp och stå.
Åderbrock: Nej.
Nästäppa: Om morgnarna, ja.
Urinvägsinfektion: Nej.
Känsligt tandkött: Ja, lite känsligare än vanligt faktiskt.
Bättre hy och hår: Nej. Väntar fortfarande på den tiden.
Illamående: Herregud JA! Fram till vecka fjorton trodde jag att jag var döende istället för bara gravid. Två spysjukor har jag också genomlidit under denna vår. Tänker inte göra det en gång till. Tack!
Viktökning: Vad ska jag säga. +2,1 kg sedan inskrivning när jag var på rådgivningen i tisdags. Sedan dess har jag tappat drygt 3kg med magsjukan.
Trötthet: Javisst. Men som tur hjälper våren lite på traven. Hb hade dock sjunkit från superbra 132 till 119 på rådgivningen och jag fick(!) med mig en burk Super + Rauta. Har inte testat än.
Upp och ner i humöret: Javisst. Än en gång kan man förundras över hur mycket en människa kan gråta. Hur ilska på en sekund kan gå över i glädje.
Strimmor på magen: Nej.
Putande navel: Nej.
Svullnader: Nej.
Yrsel: Några stjärnor ser man ju här och var, men stjärnor är ju snygga så vi låter det gå.
Förhöjd kroppstemperatur/svettningar: Nej.
Blodbrist/ järnbrist: Nej. Lite lägre hemoglobinvärde nu då, men ingen fara.
Sammandragningar: Ja. Mycket ovälkomna från och med vecka 17. Men vid läkarbesöket i tisdags var det ingen fara med denna typ av sammandragningar trots att det förstås är tidigt för dessa.
Sömnproblem: Till och från. Ibland vet man ju inte vad det beror på att man sover uselt. Ibland är det barnet, ibland månen, ibland jobbet och ibland magen. Men för det mesta sover jag gott.
Nytt konstigt matbehov: Bara det är mat så går det bra. Regelbundna mattider och allt det där.
Bilder från påsken. Nu tycker jag ju att magen har försvunnit och jag känner Pyttelitens rörelser ännu bättre än tidigare.
Ni vet. Först var det Minea. Och nu var det vår tur. Nästan på pricken samtidigt igår på eftermiddagen insjuknade P och jag i spysjukan deluxe. Den som tycks föra alla med sig. En efter en. Som en räddande ängel kunde min mamma ställa upp, hämta Minea från dagis, plocka med sig en liten övernattningsväska som jag ställt ut på trappan här hemma, så fick Minea vara där med mommo och herr S. hela kvällen och natten. Idag fick hon skjuts till dagis.
Och det enda vi gjort idag (förutom att försöka överleva då) är att ha hämtat hem flickan från dagis, matat, läst och skött bassaker. På kvällen fick hon ännu leka med fina vänner utomhus (som då redan de också haft denna lyxiga sjukdom, djävulens påhitt).
Ja, jag kan inget annat än känna stor tacksamhet över att ha så fina människor i vår närhet. TACK!
Träffat storfamiljen idag och firat påsk tillsammans. Det börjar sannerligen bli trångt runt matbordet nu och hos mamma och herr S. får de börja fundera på att fälla någon vägg till näst. Alternativt kan Pytteliten få sitta i någons famn de kommande åren. Idag var vi fjorton runt bordet. Med finaste sommarvädret var det ändå lätt att ta sig ut också.
Jag börjar redan känna mig stor och oskön. Vill hålla igång och hålla mig i form men med mina sammandragningar redan nu känns det lättare sagt än gjort.
Påskgott hade syster bakat.
Och Minea trivdes förstås med roliga leksaker och bästa sällskapet med kusinerna på plats.
Vet ni vad. I mitt tycke kunde vi fortsätta denna ledighet för evigt. Idag har vi för första gången satsat på utelunch på terrassen också. Helt perfekt!
Nu har vi verkligen insett vad det går ut på. Att vara lediga. Så perfekt med en lite längre ledighet just nu. Idag är hela gänget i skick.
På morgonen behövdes ännu diverse utekläder. Minea trivdes med kusinerna och man hade eventuellt kunnat tro att patrasket var sponsrat av Polarn o. Pyret.
På eftermiddagen kunde man skala av rejält. På vår terrass var det definitivt sommar. Shorts, sangria, piquenique, solkräm, solhattar och en hel massa sommarkänsla.
Bulan har hängt med förstås (vecka 18+5 idag) och där i stolarna har vi stundvis suttit på rad hela familjen. Pricken på iet idag var vår utfärd till Ingå, där våra kaveris bygger hus på mycket vackert ställe. Snart klart!
T A I K U R I 