Vi börjar med en titt i arkivet. För ett år sedan var det dop hos oss. Kolla.
Dopdagen till ära föll Leo i morse pladask på ansiktet på den frusna marken. Nå det blev ju näsblod och skråmor men inget värre. Men overallen såklart. De vita detaljerna var lite, ehum, röda för en stund. Men inget som inte kallt vatten och galltvål skulle klara av.
Våra resterande veckor hemma är lätt räknade nu. Direkt i januari är jag tillbaka på jobb och det känns som om denna höst gått så himla snabbt. Jag har njutit av hösten, verkligen. Och det är väl bra att sluta på topp med detta hemmaliv, antar jag.
Fullt ös från morgon till kväll med de här aktiva typerna. Speciellt den lilla håller en fullt sysselsatt.
