Att kunna hjälpa, ens lite

Oj vad härligt det känns. Har tillsammans med systeri idag plockat ihop en klädpåse till nyfödda asylsökande här i näromgivningen. Vi kanske kan se det som en moderskapsförpackning. Nytt blandat med gammalt. I och med den här påsen börjar de minsta babykläderna vara slut både hos syster och mig. Känns verkligen som slutet på en era, detta. Men jag älskar när våra kläder får nytt liv hos någon annan, och vad är nu bättre än att kunna ge till dem som verkligen behöver.

7 reaktioner till “Att kunna hjälpa, ens lite

  1. Fint! Jag har också delat ut kassar lite åt olika håll. En ”vauvakassi”, typ liten moderskapsförpackning åkte i våras till karelen, en kasse med kläder och leksaker fick åka med systers kompis till Nairobi. Och så en kass till ett mottagningscenter. Känns fint att kläderna och leksakerna får nya hem då de inte behövs här längre.

    Gilla

    1. Vad bra! Man ska nog dela ut. Ibland känns det som om man kanske skulle få betalt på loppis, men så ger jag ju gärna pengar till välgörenhet, så det känns nästan finare att ge såhär. Direkt det som de behöver! Alla barn förtjänar det bästa! <3

      Gilla

      1. Visst, det har jag nog gjort också; sålt på loppis. Men främst på nätloppisar då jag sett att någon söker något som vi har. Och så klänningar. Och en hel del har gått till syskonbarn också. Galet så mycket kläder man haft.

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s