Spontaniteten

Urlycklig flicka när jag ett par timmar innan Sås och Kopp skulle uppträda berättade att vi skulle gå på konsert. Hon var så glad. Nu har vi i ett års tid lyssnat på så mycket Sås och Kopp i bilen att det inte är klokt. Så nu när hon verkligen kunde alla sånger var hon så med och ivrig hela konserten igenom. På första parkett såklart.

Tio sekunders trädgården

Jag brukar inte riktigt lyckas med att hålla blommor vid liv. Ibland lyckas jag med nöd och näppe. Nu har jag ändå nästan alla blommor vid liv. Jo nå en reablomma (varför köper man sådant) dog dag två. Men resten. Helt okej. Och våra två äppelträd har fått en massa karter. De förra ägarna berättade att träden inte gav någon frukt alls ifjol. Nu väntar vi på skörden och äppelpajerna.

Medan jag höll ett krampaktigt tag om vagnen och vaggade lilleman till sömns i dagsvilotider knäppte jag några bilder också. Annars skulle mamma inte tro mig. Till saken hör att jag alltid skickar mina halvdöda (eller helt döda) blommor och växter till henne och på en kort tid har hon liv i dem.

 

Rötterna

Mellan alla springtävlingar, presentationsrundor, prisutdelningar och kaffebjudningar fick vi bekanta oss med Titthål som är en hembygdsbok om Sjundeå. Jag har rötter både från mammas och pappas sida i Sjundeå. Fint att se gamla bilder med både min morfar som barn och min farfarsfar som poliskonstapel.

Xbox, fiilis och instagram.

Alltså. Minea är så fruktansvärt rolig i sina kommentarer just nu. Eller det har hon varit rätt länge faktiskt. Det började ju med att hon direkt efter ma-ma pa-pa stadiet började kalla oss Mamma Danni och Pappa Pekka. Och nog vet ni väl att jag har ett dokument på telefonen där jag alltid antecknar roligheter. Här har vi några utvalda från eftermiddagens veckohandel.

Titta på det här mamma. Jag kan hoppa xbox. (X-hopp förstås)

Okej. Nu tar jag alla fiilisar här. (Viilisar talar hon om)

Om den är sönder så kan du skicka den till instagram, nej, jag menar blogga den till instagram och sen gör du som du gör.

Allt på samma gång

Där var det igen. Ösregnet. Men jag menar, när man bott i sitt nya hem i ett par månader bara så känns det helt okej att uppleva alla årstider på samma gång. Hur huset värms upp under varma dagar och hur fort det är iskallt igen när regnet kommer. Ganska bra, eller hur?

Annars då? Nå. Jag tycker att vårt hem är väldigt kalt som det är just nu. Det behövs liksom mer än såhär för den mysiga hemkänslan. Funderar också på att ge er ett projekt. Hur inreda vår matsal. Återkommer till det.

Och så håller ju vi på att gå över till jordvärme här i bolaget. Så jag kan nog säga att det varit projektens vår och sommar i och mest runt vårt nya hem. Men vad är nu roligare än att ständigt ha något projekt på gång?

Avlägset

Under kvällens vattningsrunda kändes den senaste veckans sommarvärme sannerligen avlägsen. Ännu igår sprang vi där barfota sent på kvällen och njöt. Idag borde jag nog ha bytt ut flipflops mot något mycket mer täckande.

Där hänger den nu, spegeldrömmen.

Tänk att något som en stor spegel kan förändra allt. Hela stämningen i hallen och som förlängning även i vardagsrummet. Denna gång fungerade min vision så bra. Den fulaste väggen i vårt hus blev just den snyggaste.