Som natt och dag

När nätterna börjar påminna om extremsport mer än vanligt. Då undrar man nog om man kunde försvinna på något vis, ge upp helt enkelt, tills morgonen och dagen gryr. När det är dags att stiga upp undrar man hur man ska ta sig genom dagen. Men så har man den där bästa mannen som stiger upp med loppan hur tidigt som helst och de där härliga ungarna. Som inte är de där skrikmonstren som på natten, utan helt vanliga söta barn.

Älskar du mig ännu? tittar den lille frågande på mig med stora ögon på morgonen. Och jag vill bara gråta. Av trötthet och av kärlek. Och så börjar ännu en dag.

16 reaktioner till “Som natt och dag

  1. Här har du en Sister In Crime, som frågar sig själv samma sak varje morgon. Storasyster drömmer mardrömmar och lillebror tankar som en häst. Har satt körförbud på mig själv, för jag är nog en alldeles för stor trafikfara just nu. Vi kämpar vidare i hopp om sömniga barn!

    Gilla

    1. Bra med körförbud verkligen! Idag började gråta när en man körde sjukt hårt och kom helt fast i min bilsida vid dagisparkeringen och hötte med handen för att han tyckte att jag stod i vägen. Man bara va faaan, jag kör omkring på mina små skatter här och tar det lite försiktigt. Hlvete.

      Gilla

  2. Hemsk denhär känslan när man inte vet hur man ska ta sig igenom dagen när man e så slut att man knappt kan tänka. Fortfarande väntar jag på miraklet att flickan äntligen sku ”lära” sig att sova. Vi lever i hoppet om lugnare nätter o tills dess, hang in there!

    Gilla

    1. Tröstar mig att min granne sa att under barnets tre första år behöver man inte förvänta sig att få sova. Och sedan Leo föddes har Minea faktiskt sovit bättre än innan. Då blev hon ju 2,5 år. Kämpa!

      Gilla

  3. Så vackert mitt i bedrövelsen! Kan också joina nattligan! ”Bara att fortsätta igen”, för att citera storasyster :). Trivs med att kika in här varje kväll, har blivit lite av en rutin. Tack för att du delar med dej!!

    Gilla

  4. Låter bekant på nåt vis, imorse hoppades jag på sovmorgon ända till kl 6, men icke… Snart svänger klockan (hoppas jag) och dottern vaknar då 6.30 istället. Gäääsp!

    Gilla

    1. Hååh. Ja, här är nog också klockan 6 sovmorgon. Helt galet hur de kan vara så ivriga att stiga upp på morgonen. Själv är jag också morgonmänniska men allt före kl 6 är nog natt även i min värld.

      Gilla

  5. Jag känner också igen det där. Fasar för kvällarna för jag vet redan på förhand hurudan natten kommer att bli. Och på dagen räknar jag timmar tills mannen kommer hem.

    Undrar vilken bilstol ni har till Minea? Och ni andra vad har ni för rekommendation gällande bilstol? Det blir snart aktuellt hos oss och vi är lika långt ute och seglar som när vi skulle köpa vagnen… hjälp! ;)

    Gilla

    1. Ja ibland är det nog ångestladdat att gå och lägga sig. I natt hann jag sova 30 min innan rumban började. Tjoho!
      Vi har Klippan TrioFix. Är nöjd med allt annat utom bältet. Det är knepigt att spänna. Rekommederar Bilstolslotsen för hjälp.

      Gilla

  6. Också jag tackar för att du delar med dig! Inga skriknätter här (ännu iallafall) men gnäll, ammande, nattande, och trångt i sängen med 4 personer där. Gråter gör jag nog ibland efter en jobbig natt då jag är riktigt trött och inte vet hur jag ska klara av dagen. På något vänster klarar man det. Kämpa på där!

    Gilla

    1. Värst tycker jag att det är klockan 15-16 tiden på eftermiddagen när barnen vaknar från diverse vilor och ens egna krafter börjar vara finito. Hurr.

      Gilla

      1. Vore det ändå så bra att storasyster sov på dagen, men nej, det har hon inte gjort sen hon var 2,5år. Bara sporadiskt om hon varit sjuk eller sovit en extra kort natt. Det blir för mycket tv/iPad tittande istället… Allt för att själv orka.

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s