Så ofta jag bara kan promenerar jag efter Minea från dagis. Redan ifjol visade det sig vara dagens allra bästa stund. Promenaden hem från dagis. Då hinner man prata om allt och inget tillsammans. Idag hann vi med en massa prat, butiksbesök, vila (självklart ska det vara lika för storasyster som för lillebror), lek bland löven och postgenomgång. Plötsligt hade denna promenad tagit oss en dryg timme.
T A I K U R I 
Låter mysigt! Och vad härligt mycket löv, där hade jag eventuellt också hoppat omkring lite ;)
GillaGilla
Ja verkligen! Man blir nog som ett barn igen när man ser sådana ställen med löv.
GillaGilla
Härliga bilder på Minea bland löven!
GillaGilla
Tack! :)
GillaGilla