dannipaalosmaa.com
Pekka behöver åka på arbetsresa ibland och det är kanske inte helt min favoritgrej när han är borta, men när han nu hämtar med sig så otroligt god italiensk pasta så får det väl lov att fungera.
Ikväll har vi njutit av farfalle fantasia. Det var lite roligt när vattnet färgades rosa när pastan kokade. Vi är riktiga överdoserare av pasta här hemma hos oss och oj vad gott det var med lite äkta italienskt mellan varven.
Sommar i lördags, vinter idag. Våren!
Barnen deltog inte i gårdagens jordfästning men vi tycker att det är viktigt att de är delaktiga. Att de lär känna alla livets skeden. Att de får vara med på den nivå de klarar av. Idag hade vi stämt träff vid graven med mamma och syster med familj på förmiddagen för att barnen skulle få se det vackra blomsterhavet och för att spara alla kort åt mommo. På vägen stannade vi för att plocka vitsippor.
Vid graven fick barnen lägga ner vitsipporna och vi sjöng några sånger. Barnen fick välja några och så sjöng vi Aftonens sång och Slumrande toner pånytt. Bland annat de sångerna hade vi med på minnesstunden igår.
Den här lilla gubben hade lite svårt med att vara på gravgården. Han ville mest springa och roa sig som vanligt, som ni ser på minen. Men allt har sin tid. Kanske lugnar det sig eller så är han som sin gammelmofa. Konstant i farten.
Dagen för avskedet. Begravningsdagen.
Imorse plockade Minea en liten viol (utan stjälk såklart) som hon ville att gammelmofa skulle få. Så jag satt in den i en lilja i vår bukett och den fick följa med hela vägen.
Dagens väder var precis vad vi hade hoppats. Precis som under mofas sista levnadsvecka var det sol. Fågelsången var vacker.
Blomsternedläggningen skedde inne i kyrkan och medan vi var på minnesstund hade blomhavet flyttats ut till den kommande graven.
Stor sorg och saknad varvades idag med många glada minnen, mycket sång och musik. Överst står ändå tacksamheten för kärleken mofa gett oss, för allt han gjort för oss, lärt oss och som vi fått vara med om med honom. Nu ska vi se till att sprida glädjen och föra kärleken vidare så som han gjort.
Så stilla det blir
när man lyssnar på träden
när fåglarna tystnar
i solnedgång.
Så stilla det blir
när man lyss till sitt hjärta
och gläds åt allt
som var en gång.
Ensamveckan med barnen känns inte så ensam när mamma kommer på besök. Hur trött hon än är så orkar hon med blommande trots, vilka spelidéer barnen än har, piknikfiltar, upp och ner på trampolinen.
Vi gråter lite mellan varven för mofa och alla våra minnen, begravningsförberedelser och sådant. Sjunger igenom några sånger.
Och så är vi igång igen med kvällsmål, kvällssysslor och läggning. Bättre tillsammans!
Det blev mycket fest den här helgen. På lördagen gick vi på bröllopsfest på Torni.
Igår var det vappenfest hos oss. Vissa var utklädda, andra inte.
Syster hade friterat munkar. Mums!
För Leo gick det ganska hårt. Han smällde kinden i golvet. Men det är inget nytt för någon av oss. Bulor, blåmärken och sår i ansiktet är mer regel än undantag.
Imorse inledde vi med vårt Mini-Kajsaniemi här hemma på gården.
Och fortsatte helt traditionsenligt till morbror på sillis. Vilken festhelg! Bäst att lägga sig i tid.
Så svepte en arbetsvecka förbi.
Det har varit födisfest i stan. Med skumpa, jordgubbar och prinsesstårta på menyn. Och på tal om skumpa så tycker jag att det är lite speciellt att tvååringen här hemma säger: ”Det kommer mycket skumpa” när det blir mycket skum i lavoaren vid handtvätt.
Flickan i sin favoritoutfit. Polisutstyrseln fick äntligen vara med på dagis när de hade maskerad igår.
Igår shoppade vi ballonger och småsprang hem genom hagelskuren.
Idag har vi välkomnat veckoslutet med vackert väder och sköna utestunder. Ett barn kurerar sig mest inne på grund av förkylning. Men imorgon hoppas vi att han är med igen.
Mineas bästa idag var nog vår gemensamma dryga timme ute medan lillebror sov. Och förstås hennes café i lekstugan som hade våröppning i kväll.
Syster och jag inledde fredagkvällen med en lugn promenad och avslutade med att sitta i bilen och sjunga några sånger. Allt hittar man på.
T A I K U R I 