dannipaalosmaa.com
Dagen började med kompisar på besök. Måndagsklubben kunde man nog kalla det.
Till eftermiddagen packade jag ihop mitt entourage och åkte tåg till stan. Vi mötte upp Pekka och jag fick köpa några nödvändigheter. Minea tyckte inte alls att det var roligt att åka tåg, trots att vi haft en lång paus och trots att hon älskar att bonga tåg när vi är ute på promenad. Så vi kan gott ta ett annat fordon nästa gång.
Det där med att få sova en extra timme denna söndagsmorgon. Pah. Inte med vår morgonpigga flicka. Ny tid vaknade hon då 04.30 idag fastän jag haft värsta pepptalken med henne igår kväll. Liksom förklarade och förklarade att hur du än tror att du sovit färdigt så kniper du ihop ögonen en timme till och vaknar klockan 6. Fick ett okej som svar. Men jag antar att vi måste öva klockan lite. Alternativt öva ensamlek i eget rum den tiden.
Det fina med det hela var i alla fall att jag hann blogga och duka fram en dunderfrulle innan klockan slog 7. Nu är vi alla redo för dagsvila och klockan är 8. Ahaha!
En perfekt väder för hemmamys. Lite kallt och grått ute sådär. Så det hände faktiskt inte särdeles mycket. Lite matbutik, matlagning, morgonmålspannkakor (inspirerade av Pettson & Findus) och utevistelse.
Idag styrde vi upp en sångövning vid runda mattan. Med en månad till dopet tog vi en check på hur vi lät tillsammans. Med syster har vi sjungit på våra barns dop tidigare och nu har vi ett fantastiskt tillägg av blivande gumis Malin.
Till kvällen jämnades hårfärgen dessutom ut och blev lite mörkare brun för stunden igen. Mitt i detta blogginlägg påminde mig min man om att vi inte skulle öppna datorerna på fredagskvällarna. Bäst att skynda till fredagsmyset a.k.a. chipspåsen. So long!
Jag håller fast vid att bebis hittills lugnat ner tillvaron för oss. Med en tvåkommafem-åring är det mycket action och program. Så kommer en bebis och stannar upp det hela (åtminstone för mig). Och på den vägen är vi fortfarande. Färre programpunkter och mera hederligt hemmamys.
Och här har vi då tre ögonblicksbilder. Att det även detta dygn fanns 86 397 sekunder till med lika många andra ögonblicksbilder som kunde ha tagits, vet ni ju också. Livet med två barn är inte vilsamt hela tiden. Bara på ett annat sätt nedtonat än tidigare.
Försöker fortfarande få ordning på sakmängden här och skapade en förändring i vardagsrummet. Mineas kök fick flytta upp till hennes rum. Hon har visat tendenser på att vilja leka för sig själv i sitt rum men det har inte riktigt funnits inspirerande leksaker där. Nu har hon sitt kök där och jag är mycket nöjd med lampan och förvaringskorgen som får stå där köket tidigare stod i vardagsrummet.
När man dag ut och dag in sitter i soffan och ammar och har precis den här utsikten är det rätt skönt om blicken kan vila på något lugnt.
Ibland minns man ju att den lilla lejonungen även behöver ligga på mage och träna lite. Nackträning liksom. Och idag var det nog träning vid precis rätt tillfälle. Han har blivit så stark.
Tack och hej för den här träningsgången.
T A I K U R I 