Tomheten

En konstig känsla av tomhet infann sig idag. Slut på semestern. Orkar inte ens öppna datorn ikväll så jag fortsätter den här oslipade mobilbloggen en dag till.

Vi är hemma igen. Efter en mycket smidig hemresa. Man må säga precis vad man vill om charter. Men vi älskar det! Med två små barn dessutom. Aj aj. Inledde morgonen med att checka in allt bagage. På hotellet. Inget väsksläpande. Och sådär har det rullat på hela dagen. Barnen är ypperliga reseungar.

Mamma hade köpt påfyllning till kylskåpet. Undrar bara vem som ska göra i ordning den där frukostbuffén vid 7.30 imorgon?

När det är dags att avsluta

På den sista dagen tog alla barn ett stort steg fram i simutvecklingen. Så stolt mamma och moster!

            

Vi har ju också firat schwesters födelsedag idag.

    

Nu är det dags att packa ihop vårt pick och pack och tacka för två fina veckor på Rhodos. Snart hemma.

Kalispera

Minea längtar hem nu. Leo tror antagligen att vi flyttat hit. Jag vill njuta och leva i nuet men på något vänster pinar hemfärden på söndag mig redan. Två veckor på en medelhavsö. En evighet, men ändå allt för kort.

Får tänka två och tre gånger på vilken veckodag det är. Typ idag kom jag på att det är juni. Då är man avslappnad, vet ni.

Idag har vi satsat på pool, båt, strand och middag. Så kalinichta på er!