Redan igår kväll tänkte jag att det inte kunde vara sant. Ett par timmar efter att vi landat på finsk mark blossade Leos kinder upp igen och blev helgalet torra. Ett par timmar. Nästan ingen torrhet vid medelhavet såklart. Så var det Mineas tur när vi föräldrar skulle lägga oss. Gallskrik och våldsam benvärk (mycket vanligt för henne) efter två veckor vid medelhavet med noll värk i benen.
Sedan kom dagen med värsta åskvädret, haglet och ösregnet. Så välkomnande, eller hur?

Men sedan har vi ju plussidan förstås. Vi missade inte de blommande äppelträden helt och hållet utan har till och med några knoppar kvar att följa med. Vi har det bästa sommarlovssällskapet (som står och bokar in sommarlovsprogram under äppelträdet) och vi har ett hem att verkligen pyssla med hela sommaren lång. Och vet ni vilket som är det allra bästa? Vi har hela långa sommaren framför oss.

Sommartider hej hej!

























