
Söndag i solens och badandets tecken. Det är bara semesterpics som gäller nuförtiden. Vi har ju ännu gemensam semester och på fredag inleds min moderskapsledighet. Galet hur det går undan.
dannipaalosmaa.com

Söndag i solens och badandets tecken. Det är bara semesterpics som gäller nuförtiden. Vi har ju ännu gemensam semester och på fredag inleds min moderskapsledighet. Galet hur det går undan.

Våffelkalas ikväll. Vi vägrar väl tro att folk börjar ha slut på semestrar nu och försöker därmed ta ut allt av sommaren. Samtidigt känns det lite skönt att september närmar sig. Som ni märker är det flera som väntar på bebben.

Efter en riktigt ordentlig regnskur sjönk temperaturen med fem grader och jag började leva. Andas. Och vad hände? Symaskinen som stått framme några kvällar nu började surra igen och ihop syddes ett sött påslakan till Muskelknuttes täcke. Påslakanet är från Zara Home, men har alltid varit fel storlek för de två olika barntäcken vi har hemma. Så det syddes om och passar nu det mindre täcket perfekt.

Och inte kunde jag sluta när jag en gång börjat. Plockade och fixade i badrummet så att små blöjor ska få plats. De stora är ju borta sedan länge. Trasor plockade jag redan fram i fina högar. Lådor i ”skötbordet” städades och butikslista skrevs för vad som behövs innan bebben är här. Nu vet jag även var den lilles kläder ska få plats. Den inspirationen kom som från ingenstans, att börja fixa och greja. Och det känns så skönt att ha satt igång.

Det som skulle vara en snabb ”Hej vi hämtar hem vårt barn”-grej, blev plötsligt en heldagsgrej. Och jag har egentligen bara satt fokus vid existens. Att försöka överleva i värmen. Och så har jag ätit svarta vinbär för kung och fosterland. För några dagar sedan läste Pekka högt för mig att gravida och ammande kvinnor ska äta svarta vinbär för att bebben ska ha mindre risk för atopisk hud. Haha, så tokigt att man ska läsa något och känner att man genast ska göra så. Men eftersom Minea har väldigt torr hud så kan det ju vara bra att satsa på de där vinbären nu då. Haha.
När jag skriver in rubriken och de där veckorna kan jag inte förstå att det redan gått så länge. Just nu känns graviditeten som en del av min identitet. Så länge har jag varit gravid nu. Men visst börjar familjen längta efter lillebror rätt mycket nu också. Och jag har börjat längta efter tiden utan stor mage faktiskt. Kommer på mig med att snegla på vanliga, snäva kläder i butikerna och snygga kjolar. Vet precis hurdan kjol jag behöver till nästa sommar.

Men nu lever vi i denna verklighet. En fin verklighet den också. En med stor mage, en Muskelknutte i magen som verkar må bra och verkar vara en likadan simmagister som storasyster. Storasyster har verkligen blivit modig i vatten just nu. Hoppar från bryggan, säger ”gå längre bort” och vill simma fram till en. Som sagt, en fin verklighet. Just nu.
Självklart hade Muskelknutte bestämt sig för att dra en ”liten” kullerbytta (jag fick knappt sova) i natt och göra mig totalt konfys vid dagens rådgivningsbesök. Det visade sig att han ligger på tvären. Sådär att huvudet ligger under revbenen på vänstra sidan och rumpan någonstans under revbenen till höger. Så där ligger han och myser. Åt fel håll. I rådgivningskortet står det nu stort POIKITTAIN. Så underlig känsla när han sparkat upp mot högra revbenen och haft rumpan till vänster fram tills inatt.

Så där ligger ett litet barn på tvären i vecka 31+6.
Efter att mitt barn vaknat två timmar senare än vanligt idag har hela dagen varit upp och ner. Och värmen. Vissa stunder har jag riktigt svårt att vara, att existera. Jag minns så bra sommaren för tre år sedan när jag var nygravid med Minea. Det var ändå ungefär fyrtio gånger värre att överleva illamående i trettiogradersvärme som aldrig tog slut. Jag levde bara i bilen, också då blev jag åksjuk. Så det här med en stor svettig kropp är väl inte så farligt i alla fall. Skönt är det ju med riktigt riktig sommar!