För fyra år sedan såg det ut såhär och nu sitter vi här tillsammans och äter sushi, flickans favoritmat. Nu är hon fyra år, vår Minea.
Kategori: Fest
Wow vilken kalasdag!
Vad hon har väntat. Och vad vi har väntat på den här dagen med Mineas allra första kompiskalas. Klockan tio i morse kom de då äntligen, de sju kompisarna som Minea bjudit.
Titta vilken förväntansfull flicka när de första gästerna anlände!
Vi valde rätt och slätt att ha ätbart (saltigt, glassbuffé och muffinsar) och ledda lekar. Så först ut efter maten var skattjakt, där tuggisskatten slutligen hittades i tvättmaskinen.
Därefter snurrade vi ballongen och alla gäster fick i tur och ordning ge sina gåvor åt Minea. En fin liten stund. Slutligen blev det fiskdamm och gästerna fick med sig små påsar med en anteckningsbok och en penna. Sedan hade nittio minuter redan gått och barnen gick hem. Barnen var så söta och kalaset omtyckt av den blivande 4-åringen.
Efter barnkalaset hade vi en fyra timmars paus till eftermiddagens kalas. Lunch, dagsvila och kalasförberedelser. Och redo för nästa kalas.
Igen fick Minea alldeles härliga gåvor. Bland annat denna Puky 16″ cykel. Leo fick genast testa.
Som alla gånger på våra kalas är det en salig blandning mellan hembakt och köpebullar. Den gyllene medelvägen hos oss.
Ganska mycket större än den tidigare svarta faran med 12″. Nu kan ni gissa att det är bråttom med våren här.
Ännu igår kväll undrade jag om vi är riktigt krya när vi valt att ordna kompis- och släktkalas på en och samma dag. Men det gick urbra. En hederlig kalasdag att förbereda och njuta av. På onsdagen blir min lilla loppa fyra år. FYRA.
Middagen som blev av
Jag vet inte hur månger vi fått boka om middagen med det här gänget. Och igår blev det av! Jag var nästan lyrisk när de alla ramlade in i vår tambur och tänkte äntligen är vi alla samlade. Så härligt med favoritmänniskor runt bordet. Det här är ett av mina favoritkoncept faktiskt, som allt för sällan blir av. Att barnen kan vara med tills läggdags och vi vuxna sedan kan fortsätta umgås in till småtimmarna.
Till middag blev det pulled pork-burgare och till efterrätt kladdkakstårtan igen. Och ni vet hur det är dagen efter fest. RESTER.
Födelsedag
Pekkas födis idag! Självklart uppsjungning på morgonen. Sedan jobb för honom och Ekenäs för resten av familjen. När han kom hem från jobbet blev det överraskningssushi.
Om drygt två veckor är det dags för nästa födis. Minns den här tiden för fyra år sedan så väl. Hur vi varje dag väntade på att vår lilla loppa skulle födas. Hur alla sa att vi skulle njuta av tumistiden och hur det kändes som att de inte förstod hur mycket vi redan njutit av den och hur länge vi redan hade väntat på att bli tre.
Födiskaffe
Imorgon har vi ett födisbarn i huset. Pekka fyller år. Denna söndag hade vi ett litet kafferep för honom.
För första gången klädde jag barnen i exakt likadana tröjor. De här glasströjorna från KappAhl är härliga. Var egentligen ute efter blåa men när jag vaknade var de slut i barnens storlekar.
Länge sedan kusinerna träffats och de hade härliga lekar tillsammans.
Over and out. Låt sportlovet börja!
Brunch, ridning och de viktiga vändagskorten
Härlig brunch hos paret som köpte vårt före detta hem. Alltså hur jag saknar vissa saker i det hemmet. Mest känslan.
Sedan gick vi ut de några metrarna till Talvirieha evenemanget. Leo nickade ivrigt när jag frågade om ponnyridning. Och visst red han.
Fattiga riddare hör evenemanget till.
Imorse gav vi dessutom de där viktiga vändagskorten till varandra. Minea åt Pekka, Pekka åt Leo, Leo åt mig och jag åt Minea.
Veckoslutens betydelse
Hej hej! Dagarna bara går här. Känns lite konstigt när bloggfria dagar passerar. Bloggen brukar ju höra till min dag som vilken rutin som helst. En stund vid datorn när barnen somnat. Men the real life har regerat på sistone.
Veckosluten är nu mer betydelsefulla än tidigare. Nu är det fyra personer som ska få varva ner och vara hemma och samtidigt ska vi hinna göra de saker som inte blir gjorda under veckan. På vardagarna är hemmatimmarna ordentligt begränsade. För Leo är det tre kvällstimmar innan han lägger sig och för Minea fyra. Och också under dessa timmar är huvudsaken att alla får varva ner och vara tillsammans.
Igår var det dags att fira årets andra trettioåring bland mina vänner. Ja, det duggar tätt med trettioåringar i år. Vi firade på The Cock. Så god mat. Åt både sniglar och vongole. Och sällskapet. Tio plus.
T A I K U R I 