Ett uns söndagsångest

Ja söndag. Och trots att jag inte har något jobb att gå till (eller kanske just därför) så är det ändå en vardag som varje måndag tar vid. Så en liten söndagsångest kryper sig på till kvällen. En vecka till ska vi köra innan det är familjesemester igen. Greklandsresan för en dryg månad sedan känns lika avlägsen som förra julen och ikväll vill jag verkligen inget hellre än att reservera en sista minuten resa till solen.

I sakta mak gick den här familjens söndag fram.

Spontaniteten

Urlycklig flicka när jag ett par timmar innan Sås och Kopp skulle uppträda berättade att vi skulle gå på konsert. Hon var så glad. Nu har vi i ett års tid lyssnat på så mycket Sås och Kopp i bilen att det inte är klokt. Så nu när hon verkligen kunde alla sånger var hon så med och ivrig hela konserten igenom. På första parkett såklart.

Rötterna

Mellan alla springtävlingar, presentationsrundor, prisutdelningar och kaffebjudningar fick vi bekanta oss med Titthål som är en hembygdsbok om Sjundeå. Jag har rötter både från mammas och pappas sida i Sjundeå. Fint att se gamla bilder med både min morfar som barn och min farfarsfar som poliskonstapel.

Xbox, fiilis och instagram.

Alltså. Minea är så fruktansvärt rolig i sina kommentarer just nu. Eller det har hon varit rätt länge faktiskt. Det började ju med att hon direkt efter ma-ma pa-pa stadiet började kalla oss Mamma Danni och Pappa Pekka. Och nog vet ni väl att jag har ett dokument på telefonen där jag alltid antecknar roligheter. Här har vi några utvalda från eftermiddagens veckohandel.

Titta på det här mamma. Jag kan hoppa xbox. (X-hopp förstås)

Okej. Nu tar jag alla fiilisar här. (Viilisar talar hon om)

Om den är sönder så kan du skicka den till instagram, nej, jag menar blogga den till instagram och sen gör du som du gör.

Avlägset

Under kvällens vattningsrunda kändes den senaste veckans sommarvärme sannerligen avlägsen. Ännu igår sprang vi där barfota sent på kvällen och njöt. Idag borde jag nog ha bytt ut flipflops mot något mycket mer täckande.

Belöningsutfärd: Borgbacken

Så var det Mineas belöningsutfärd som gick av stapeln idag. Tio klistermärken för olika sysslor som gått bra. Ni vet, dessa är ju utfärder vi tänkt göra hur som. Men lite kan man väl styra barn mot ett gott beteende med tjusiga belöningar.

Och förstår ni hur stolt barnet blir när alla i gänget tackar det för utfärden. Tackar barnet för att vi nu fick möjligheten att åka till Borgbacken. Nå ganska.