Kategori: Barn

Jag har haft en helt superrolig förmiddag med två barn, helt själv. Det var trevligare än jag kunde ana. Vad gör mig moloken då? Min älskade G12 har fått något värre fel. Vissa knappar går det inte alls att trycka på. Den kan inte fokusera hyggligt, zooma kan den inte och till inställningarna har man inget tillträde. Jag måste få den fixad. Dop om en vecka och allt.

Melwin kunde hjälpa med det ena och det andra gällande blöjor och kläder. Det förvånar mig ändå lite att han tycks tro att Minea är riktigt närsynt och nästan döv.

Först var det väl lite tomt i parken. Men ni skulle ha sett en halv timme senare. Då infann sig flera mammor, bugaboon, tusen härjande barn och en übersöt flicka som Melwin blev lite kär i. Men känslorna var visst besvarade. Av henne lärde han sig till exempel rutscha på mage sådär häftigt.

Nu sover båda och jag kan känna mig lyckad. Klarade det med äran i behåll.

Jag blev faktiskt positivt överraskad över Seppäläs kollektionen för bebisar. Jag kunde ha köpt det mesta faktiskt. Ändå kan jag inte sluta förvånas över att vissa av plaggen verkade väldigt inspirerade av KappAhls Newbie kollektion. Nästan kopior.

Jag landade ändå på en skön dräkt, nästan likadan som den vi nu har från Newbie och två randiga övredelar i olika storlekar.

Det jag gått och drömt om en tid fick jag i dag. Kanske inte helt oväntat fick jag min korta page tillbaka. Så skönt.

Nu kanske man tror att jag kunde skippa det där hårbandet runt handleden som jag går omkring med. Men ser ni nej. Det används som amningspåminnelse och flyttas från handled till handled. Borde nog byta till något snyggare armband inser jag nu.

… hur jag undrar vad du tänker på.

I dag såg jag något väldigt bekant på anslagstavlorna runt om i vår lilla by. Det var en av bilderna på Minea från babyfotograferingen. Jag blev väldigt förvånad. Inte bara på ett positivt sätt. Hade inte förstått att bilderna kunde användas för reklam. Stod där vid en anslagstavla och såg ut som ett frågetecken. Men så gick jag vidare och kände mig lite stolt ändå. För av alla miljoner småglin i denna by är det just lilla Minnimus som är the one.

Det blev lite ändrade planer här. Stan byttes ut mot Ekenäs. Lite promenad, lite lunch, mycket bil och mycket bra kaverin.

Hon och jag på bakbänken.

Det behändigaste någonsin att bara kunna klicka fast babyskyddet sådär och cruisa omkring. Dessutom ett bra alternativ med vaken bebuli. Ganska tråkigt att ligga i vagnen om man inte sover.

Lunchen för dagen. Jag vet inte, finns det något annat lunchställe än Santa Fe i Ekenäs just nu?

Mitt utsökta sällskap för dagen. Herregud mina kaverin är roliga typer. Här är det gudmor som cruisar omkring med bebuli.

Glad mamma på utfärd med sina kaveris. Perfekt dag.