Dag 2

Jag tror att jag drömmer. Virket har anlänt och killarna har kommit igång påriktigt med bygget. Härliga tider.

Den officiella övervakaren Minni. Jag fick avgå från posten och nästa generation fick ta över. Jag tror att min man gärna hyr ut mig som officiell övervakare för något annat bygge.

Är det raaakt?, ropar Minni barskt och får höga jaaaa rop tillbaka. Hon är en bra chef den där Minni.

Om man är barn får man inte stjälpa på gården så man får evakuera till närmaste lekpark i stället och bara gilla läget.

Så måste övervakaren pausa också och gilla sin kompis lite.

V fick vara kreativ när han inte fick hoppa omkring på den före detta gräsmattan.

Den coolaste skottkärran P kunde hitta i förrådet.

När arbetsdagen är slut (ni vet man får inte jobba så många timmar om man är barn) får övervakaren vila på verandan, som det inglasade sommarrummet nuförtiden kallas.

Tankar efter den första byggdagen

Vi försöker visa dottern att vi visst kan göra praktiskt arbete också. Men det går sisådär. Vi tjafsar runt eftersom vi inte riktigt har någon aning. Eller mannen kanske har aning, men jag har ingen trots att jag tror att jag har.

Och där har vi problemet. Jag tror hon skrattar lite inombords och tänker, nää det är nog bäst att de håller sig till sina datorer, de där stackars föräldrarna. Och jag tror hon har rätt, i alla fall gällande mig. Och ni skulle se den där designen P och hans polare gjort på datorn. Den har varit viktigast all the way. Det är nog bäst att vi inte säger upp oss från jobben för att bli terrassbyggare i första hand.

I en fåtölj.

P lär Minni hur man sitter i en fåtölj. Man lutar.

P: Hei Minni, nojaa taaksepäin, tää on nojatuoli.

M: Jaha, ska jag sitta här med knäppta händer och luta som värsta gammelfarfar. Fåtöljer är banne mig ganska tråkiga i så fall.

Ett hembesök

Om man är liten och okry kan man verkligen behöva piggas upp lite och få leka doktor själv. Då kan det vara riktigt nödvändigt med en läkarväska. En sådan som man gott och väl kan få av en moster.

Memmuli. Bli frisk nu så att vi kan umgås igen. Din pappa ska dessutom bygga terrass här. Kram

Barnkalas

Så gick vi på Viggos och Elins kalas. Det var ett fint kalas. Jag kan ännu inte sluta förundras över att det här gänget förökats med tio personer på bara tre år. Nio av tio småttor var på plats idag och det känns nästan som om vi kunde öppna daghem snart. Crazy.