Kalasdagen

Kalasförberedelser i morse. Tur att det bara är födelsedag en gång om året. Då får man önska nästan vad som helst.

Sedan blev det äntligen kalas. Lite saltigt och ganska mycket sött invaderade vårt matbord. Och härliga gäster besökte Minea.

Och gåvorna som gästerna hade med sig sedan. Flickan fick ju kök, docka, Converse, gåvokort, eltandborste, läkarväska, bok, pussel, kläder. Och förstås många kort. Det enda hon verkligen själv ville ha i födelsedagsgåva. Resten hade vi föräldrar önskat för hennes del.

 

En väldigt lyckad kalasdag helt enkelt. Tack till alla! Och tack för alla virtuella grattisar också till Minea.

Två år!

Idag för två hela år sedan var det den galnaste lilla dagen i mitt liv. Åkte in till förlossningen på natten. Det var fullmåne och norrsken. Iskallt. Mörkt. Sedan smärta i många timmar. Sedan denna dotter. En liten sak. Ett nytt liv var ett faktum. Nu har vi levt detta nya liv i två år. Hur kan det komma sig?

Idag firar vi i alla fall att hon är två. I eftermiddag blir det kalas såklart.

Ett minikalas

Ett kalas i liten skala i kväll när gumis kom för att gratta Minea. Ganska prima att få fira flera gånger va. Själv har jag också gåvorna klara inför söndagen och kalasmaten börjar vara planerad. Ska bli roligt med lite mera kalas.

Klockan 7.08

Just när alla ska iväg till jobb och dagis på morgonen. Ni vet, mitt i familjerumban, kan en familjemedlem bara sätta sig i vagnkorgen och vägra göra något annat. Ändå kan man tycka att det är lite skönt att det är den yngsta och lättaste medlemmen som valt denna utväg.

Söndagstankar

– Hur jobbar man en hel vecka nu igen? Efter sportlov och sjukledighet känns det främmande.
– Tänkt på hus och hem hur mycket som helst. Typ hela dagen.
– Tre promenader. Tre timmar.  Tre olika sällskap. Helt strålande sätt att umgås och utbyta tankar.

Nåja, det var det. Mer rymdes det inte in denna dag. Mitt galna liv.