Växtvärk & semlor

Sedan började det. Åskan och regnet kom. Vi hittade på annat kvällsprogram. Eller ja, jag låg på soffan och svettades och magen hade växtvärk medan resten av familjen stod i köket och bakade semlor. Bästa kvällsmålet, färska semlor.

Strandpremiär

Rekordtidig strandpremiär. 22 grader i luften. Iskallt i vattnet vid Djupström. Folk simmade och höll på. Minea tyckte att det var varmt att vada omkring. Ja, men hon älskar ju simhallen, som hon kallar allt badvänligt vatten. Så det är väl inte så stor skillnad på temperatur där. Vi picnicade också och njöt av livet. Bra avslut på weekenden. Weekenden då man nästan kom att tro att semestern hade börjat.

Terrassperfektion

Det bästa (och typ enda) vi gjort med detta hem är terrassen! Vilket himmelrike som väntar utanför dörren. De ljusgrå plankorna gör sitt förstås, likaså matplatsen. Ändå är det livet och människorna som besöker oss som gör det allra bäst. Idag hade vi riktigt fullt på terrassen med systers familj, musik, dans och lunch. Hamburgerlunch igen. Prima sommarmat i min smak.

Siestatider mitt på dagen. Ändå lite svårare för lilla fröken att sova ute i värmen, så efter den korta sovstunden satt vi ute under parasollet och njöt. Jag är ju inte den där skuggmänniskan som ni vet. Men idag har jag verkligen behövt hatt, skugga och allt annat. Vilken värme (+22,5). Hur kommer sommaren att gå för mig och magen?

Det veckoslut ska handla om

Total avkoppling från morgon till kväll. Där har vi meningen med veckosluten. För Minea och mig började dagen med tjejbrunch på Drumsö. Minea totalt fascinerad av nykomlingen i gänget, den lilla babyn. Jag totalt uppslukad av goda semlor och rabarbermuffins och sällskapet förstås.

  

Hem till vilan och total avslappning för min del också. Frisk luft, sol, glass, somrig dricka, brillor, hatt, tunn klänning och ett vilt barn i magen.

Vidare till syster och gänget. Lek på gården medan syster pysslade på med maskrosorna. För andra gången i år är jag bara publik när någon annan river upp de där ogräsen. Först var det Pekka på vår gård och nu syster på sin. Pizza till middag och sedan in i bilen igen.

Bil byttes ut mot cykel och vi gled filmlikt till vännerna. De små vännerna sysslade på. De hade något de kallade för ”picnic”. Snarare brottning eller kärleksförklaring? Härliga muurikkaplättar bjöds vi på och så hem igen på cyklarna passligt till läggdags.

Vilken ljusblå sommardag!

Saker på villovägar

Jag förstår inte riktigt vad som händer i detta hushåll. Det försvinner saker på löpande band. För en månad sedan försvann ett par små pyjamasbyxor. Dem har vi ännu inte funnit. Så har en mycket viktig Blixten McQueen försvunnit och så är det den där viktiga bokstaven G som i Gunnel som försvunnit från alfabetspusslet. Och hur vi än städar och letar så går dessa saker inte att finna någonstans här hemma. What to do?

Fredagsmys next i alla fall. Fort innan hockeyn börjar.

Rädslan för det lilla kräket

Ja. Jag är rädd för fästingar. RÄDD! En god väninna till mig mår så fruktansvärt dåligt av sin borrelia och känslan av att man inte blir tagen på allvar inom sjukvården i detta land är svår att hantera. Här kan man läsa en text som kanske väcker känslor och diskussion. Åtminstone väcker den igen nya tankar hos mig.