Rädslan för det lilla kräket

Ja. Jag är rädd för fästingar. RÄDD! En god väninna till mig mår så fruktansvärt dåligt av sin borrelia och känslan av att man inte blir tagen på allvar inom sjukvården i detta land är svår att hantera. Här kan man läsa en text som kanske väcker känslor och diskussion. Åtminstone väcker den igen nya tankar hos mig.

10 reaktioner till “Rädslan för det lilla kräket

  1. Säg int annat. Blir så besviken på finska systemet som inte fungerar.. för just personer som insjuknat i borrelios. Har på jobbet några kunder, som just har det och tycker det är så hemskt. Även om alla neurologiska sjukdomar jag jobbar med är ju hemska så har borrelios ”fallit” i en grop som du liksom inte blir tagen på allvar med. Och det som skrämmer mig just med fästingarna är hur man kan ha haft en punkki men inte ens veta om det och få symptom flere år senare.. Usch..

    Gilla

    1. Jo precis. Många underliga saker med det lilla djuret och med sjukvården i det fallet. Men visst, det är väl svårt att upptäcka för alla parter.

      Gilla

  2. Detta har ju absolut inget att göra med inlägget men får jag fråga,hur överlevde du illamåendet du hade för ett tag sen? Är i v 7 med andra barnet o förra veckan kom de fruktade illamåendet :( förra gången höll det på till v 20. Vet inte hur jag ska orka det denna gång då man har en 2åring nu också. Fick du nån medicin eller nåt annat att rekommendera?

    Gilla

    1. Oj stor KRAM till dig! Jag använde akupunkturarmband (SEA-band) som jag köpte på apoteket. Lätt värda pengarna. Dock kunde jag inte sova med armbanden för då mådde jag bara sämre och var svimfärdig på morgonen. Men man hittar nog balansen. Bar långärmat hela tiden för att ingen skulle märka. Ändå såg jag underliga blickar mot mina handleder när armbanden tittade fram. Den här gången hjälpte inte regelbundna mattider eller andra hemmakonster. Efter vecka 14 släppte det som tur (förra gången vecka 16).

      Gilla

      1. Tack! Jag har också arbanden sen förra gången men nu funkar de inte alls! :/ Vet inte vad jag ska hitta på..har absolut ingen matlust och börjar må illa genast jag går till köket och ska försöka få i mig något. Besvärligt för man är ju ändå riktigt hungrig hela tiden. Hoppas att det bara behöver vara såhär tillfälligt. Man blir ju så trött och det tär ju så på en med illamåendet,försöker hålla mig från att kräkas så långt det går för det vet jag om jag börjar kan jag inte sluta. Blää!
        Hoppas du får må bra resten av tiden som gravid och inte behöver ha några andra jobbiga krämppor!

        Gilla

      2. Kolla med rådgivningen eller gå direkt till en läkare. Det är ju så från piiiip att må så dåligt. Det var nog två riktigt horribla månader i mitt liv de där första. Nu är det svårt att ens minnas det där ihållande illamåendet, när man undrar om man ska spy i handväskan eller bara direkt på gatan.

        Gilla

  3. Killens kompis blev biten när han var yngre och blev förlamad i halva ansiktet av det i flera månader! Jätte hemskt ju! Så efter att ha hört en del horror storyn har jag nog också lite skräck för dem :/

    Gilla

  4. Visst är de otäcka! Har också en bekant som fått lida otroligt! Men på tal om rädsla för diverse kräk, så måste jag varna för alla huggormar som rör sig i våra trakter.. Speciellt nära tågstationen har vi vid två tillfällen stött på två huggormar riktigt nära varandra! Tänkte bara att ni säkert också promenerar där kring samma område..! Senast idag kom hamnade vi väldigt nära två stycken inom en 100m sträcka, av vilka den ena låg på ett brunnslock just under bron vid stationen! Så håll ögonen öppna. Samtidigt e de ju lärorikt för barnen men fyy usch vad skrämmande o obehagligt! Antagligen har de ju att göra med allt nybygge där i närheten av tågstationen där ormarna tidigare fått röra sig ganska ostört..

    Gilla

    1. Jo det finns mycket av dem. Här har det ju varit problem också när det byggts så mycket nytt. Men man får nog passa upp nu! De börjar verkligen vakna överallt i värmen.

      Gilla

Lämna en kommentar