Vad är egentligen coolast?

När jag satt där ute i solen en halv timme funderade jag på en grej. Varför har det blivit coolast att ha största mängden jobb och den största mängden stress? Varför är det inte lika bra att chilla lite? Kanske jobba lite mindre?

Dessutom lyssnade jag på morgontv med ena örat idag och hörde att utmattning hos barn delvis beror på föräldrars stress och arbetsbörda. Så inte beredd att utsätta mitt barn för något sådant. Aldrig i livet.

18 reaktioner till “Vad är egentligen coolast?

  1. Det är konstigt det där nuförtiden, helst skall man ha full upp, vara sur, trött och stressad för att tydligen vara något.

    Tji säger jag. Jag började ju jobba 100% nu i januari, men då jag valt (läs hamnat in på) ett jobb som kanske inte är så fancy eller fint eller välbetalt, så känner jag ändå ingen stress. Tvärtom. Hinner jobba mina 8 timmar, komma hem, baka, umgås, leka, se på tv, åka någonstans, bara hänga eller vad man nu vill och fortfarande känna att jag har ork kvar. Så bra. Fast så ocoolt antagligen;)

    Gilla

  2. Vissa dagar känns det lite ”blä” att ha ett inte speciellt bra betalt jobb. Det går jämnt ut alla månader och finns sällan något extra kvar. MEN vilken lyx att börja jobba först Kl 8.25, sonen hinner allt som oftast vakna av sig själv, vi hinner gosa, se på barnprogram och leka lite. OCH sluta jobbet redan Kl 14.25! Inga långa dagar hos dagmamman och vi har hela resten av eftermiddagen och kvällen tillsammans. Och alltid helgerna lediga. Att ha en 2-åring och såna här arbetstider är mer än vad jag kan begära, det är perfekt! Jag är typ aldrig stressad, ännu pigg då jag söker Linus från dagmamman och jag har ett jobb som jag inte behöver ta med mej hem! Ogillar dem som ”kommit på” att stress och fullt upp är coolt! Så de så!

    Gilla

      1. Absolut! Och tänkt vad skönt att aldrig behöva ha dåligt samvete för att man inte hinner umgås med sina barn och bara stressar runt! Här finns all tid i världen för familjen, far mamma jobbar (:

        Gilla

      2. Det är så sant. Och jag tänker ändå att om man trots allt jobbar fulla dagar och kanske känner sig själv lite stressad så ska inte barnet känna av det. Då är det dags att tagga ner lite.

        Gilla

      3. Precis! Om barnet börjar känna av föräldrarnas stress, så har det gått för långt redan! Hemska saker och stackars små oskyldiga barn!

        Gilla

  3. Jag har aldrig varit, och kommer nog aldrig att bli en karriärsmänniksa. Jag trivs bäst hemma där jag får göra saker jag tycker om. Nu kommer jag nog njuta extra mycket av att få vara hemmamamma efter några intensiva veckor! Jag hoppas att jag aldrig skall behöva jobba 100%. hellre hemma några fler timmar i dygnet än några hundralappar rikare :)

    Gilla

  4. Jag håller med om att många verkar ha allt för hektiska liv nu för tiden och att det knappast är det bästa för barnen. Sen kan jag tycka att allt för mycket skylls på jobbet. Jobba måste man för att överleva och oberoende av hurdant jobb man har är det ibland stressigt. Istället förundras jag över varför människor vill ha en så superstressig fritid, engagera sig i allt möjligt och flamsa fram och tillbaka för att träffa en massa människor. Man kan kanske vänta med att göra precis allt tills barnen är stora?

    Gilla

    1. Precis. Och allt det där hänger ju ihop. Om man både har stressigt på jobbet och stressar ihjäl sig på fritiden så förstår jag att hela familjen plötsligt står där med burn out. Ändå tycker jag att man inte ska vänta med allt. Är detta min sista dag så ska den väl vara kiva :)

      Gilla

  5. Tycker inte alls det är så coolt med för mycket jobb – men tyvärr är det precis den situation jag satt mig i! Kanske beror det på att jag lovar bort mig till för mycket och kanske beror det på att jag sökt om ett jobb, fått det, och sedan märker att oh shit! Kraven är stora. För att hinna med så måste man jobba. Alternativet är att söka sig bort till något mindre krävande. Ändå undrar jag – hur lätt är det att sadla om? Och personligen är jag inte heller längre beredd att gå ner till halva min lön!

    Så nej – det är inte frågan om att vara cool. I alla fall inte för mig! Tycker det är lite fult att säga att oh vad jag har mycket att göra! Men samtidigt är det ju realitet!

    Jag tror det är rätt så många som hellre vill softa! Men då betyder det att söka nytt jobb och kanske flytta till annan ort! (om man inte har ett jättearv på banken då alltså)!

    Gilla

    1. Där har du såå rätt! Tycker precis som du. Man måste ju jobba på sitt jobb. Det jag tycker är ett problem är att man alltid ska låta som om man har mycket att göra. Du vet om jag är hemma en hel dag med Minea och hon sover dagssömn fyra timmar och jag softar på soffan under tiden. Då vågar jag ju inte skriva det ;)

      Gilla

      1. Om jag ska vara riktigt ärlig så var tiden hemma med barnen bästa tiden jag upplevt. Hemmet var i ordning och middagen fanns fixad då den skulle (oftast iaf ;) Och så hade man ork att pyssla och fixa!

        Gilla

      2. Ja den här tiden är verkligen härlig och jag är fastbesluten om att njuta av den resterande tiden hemma. Sedan blir det ett annorlunda liv igen från hösten.

        Gilla

Lämna ett svar till Cila Avbryt svar