
Titta titta. Melwin blev frisk tack vare sin läkarväska.
Men det som egentligen fascinerar mig mest med den här bilden är att kvinnan i bakgrunden åtminstone på sina smala ben och vrister inte ser ut som om hon hade bf om en dryg vecka. Men ni skulle se magen. Man ser typ bebis igenom. Spänt.
Och som jag känner medlidande. För jag har det i allt för färskt minne. De där sista veckorna före förlossningen då jag knappt orkade gå och helst bara låg på soffan. Och där springer den där sprickfärdiga barbamaman efter det där doktorbarnet dagarna i ända. Hur orkar man? Eller ja, man kan väl omöjligen orka. Egentligen.
Jo de e nog helt annat att vänta nr.2 än att vänta sin första, inte tala ens om sin tredje…Man e ju liksom inte mammaledig ”på riktigt” o måste vara orka fastän man e stor, trött o har krämpor. O inte lättar det ju sen heller när bebisen e född för sen blir de svartsjuka, trots o andra keikkor. Men nångång måst de ju sen lätta 😊 Sen när syskonen leker tillsammans snällt o senast nog sen när dom e i skolan… Eller? Tsemppisar åt din syrra, de blir spännande!
GillaGilla
Spännande är det nog. Jag behöver också packa en väska snart eftersom jag likt Super Nanny ska iväg till Melwin när det börjar hända. *Kollar telefonen stup i kvarten*
GillaGilla
Ja-a, inte orkar jag ju för tillfället heller så värst bra ;) Super Nanny får nog vara i beredskap, man vet ju aldrig när det kommer att hända ngt, kan ju ta närmare en månad ännu…
GillaGilla
Jag är i beredskap. Men föd inte i natt! Vi behöver vår dag imorgon eller hur! Sedan, på lördag blir bra när vi samlat krafter.
GillaGilla
Den behöver vi absolut! Nej, nej, inget födas här ännu ;)
GillaGilla
Bra bra!
GillaGilla
Söndag på gammelmoffas namnsdag skulle sitta perfekt:) o mommos ledighet börjar; pööööfekt:)
GillaGilla
Låter bra. Sy vill säkert mer än gärna föda i Lahtistrakten :)
GillaGilla