Nu är jag riktigt ledsen på det här mörkret, eller nåja, egentligen är jag ledsen på de där kräken, även kallade hjortar, som gömmer sig där i mörkret. Det känns som om de står och hånskrattar vid vägrenen. ”Kanske hoppar vi på er bil, kanske inte.” Så var fallet i kväll igen. De stod där med nosarna i vädret och undrade om inte vår bil var ett passligt offer. ”Nix, inte idag”, resonerade kräken. Tack för det i alla fall.
T A I K U R I 
Jag har läst din blogg ren länge och tycker verkligen om den. Inläggen om hur hjortarna står vid vägen och väntar på att hoppa ut och skrämma livet ur er tycker jag ändå är skrivna i en lite tråkig stil. Speciellt där ni bor har det ju alltid funnits mycket djur och nu när det byggs hus och nya vägar vet ju inte djuren mer vart de ska ta vägen. Jag tyckte synd om hjorten som krockade med er bil, knappast hoppade den ut på vägen med avsikt att träffa er bil. Väljer man att bo lite längre så får man väl nuförtiden djuren på köpet. Jag hoppas så klart att ni inte krockar med något djur på nytt, både för er och djurens del. Skyll ändå inte bara på djuren för ni kan välja var ni bor, djuren har det svårare :)
GillaGilla
Roligt att du läser och tycker om bloggen! Visst har du rätt till en viss del. Vi åker där med våra plåtburkar på deras mark. Men de skrämmer vettet ur mig och vissa dagar önskar jag bara mest att jag bodde mitt i stan eller precis bredvid jobbet. För några bilolyckor har jag varit med om och varje gång blir jag mer och mer rädd för att köra och åka bil själv. Jättetråkigt men sant. Bloggen handlar ändå om mitt liv som det är och ibland finns det tråkigare inlägg med.
GillaGilla
Huj! På väg hem från oss? Som tur stannade den i diket den här gången. De e nog skrämmande att dom kan dyka upp hursomhelst o varsomhelst..
GillaGilla
Jo äckligt. På lilla vägen mellan er och oss. Tur att farten är låg där och de TRE hjortarna stod stilla. Man blir ju lite rädd faktiskt.
GillaGilla
hej! Ville bara kommentera att jag håller med om vad maria kommenterat! Jag är en stor djurvän och fick lite dålig känsla när jag läste ditt förra inlägg om hjortarna och känslan förstärktes nu. Hoppas verkligen att ni inte råkar ut för någon olycka men håller med om att det verkligen inte är de stackars hjortarnas fel. De måste ju också få ha ett hem någonstans! Hoppas du inte tar illa upp men ville bara kommentera om det här.
GillaGilla
Jag försökte bara vara lite rolig, men tydligen lyckades det inte denna gång. Klart att de inte skrattar vid vägrenen. De bara står där och äter. Men. Man får en lite annan inställning till de där djuren efter att ha haft ett uppklistrat på rutan 20 cm från ansiktet.
GillaGilla
jo det är säkert sant:) förlåt blir bara alltid väldigt upprörd om det verkar som om någon inte respekterar eller tycker om djur! Djuren är ändå försvarslösa och menar aldrig något illa till skillnad från vissa människor.
GillaGilla
Jag vill ju inte heller ha några krockar, eftersom allas liv är lika viktiga här!
GillaGilla