14 reaktioner till “Att tro på sin kropp lite för mycket”

  1. Jag har haft massor sammandragningar i båda graviditerna från ca v 20 until the end med Emilie och med Oliver började de redan i vecka 16. Hade dom fast jag satt helt stilla/sov/vadsomhelst, men såklart mest då jag ansträngde mig. Så länge de inte gör ont (lite obehagliga är de ju) är det ingen fara. Som mest kunde jag ha typ var 15 minut dygnet runt. Menmen, ut har båda barnen kommit först efter BF, Emilie +4 och Oliver +12 så allt gick bra :) Sägs ju att livmodern tränar och förlossningen då blir lättare och så var det för mig, båda förlossningarna var lätta enligt mig. Så man kan vända det till ngt positivt också :)

    Gilla

    Svara

    1. Man är ju sån newbie med allting, har ingen aning. Jag tänker nu sakta ner lite. Har ganska hård gångfart sådär annars. Idag var det nog lite nolot när alla sprang förbi en och jag gick låångsamt och måste stanna. Ont gör det ju inte men inte får man riktigt andan heller. Tack för att du berättade om förlossningsgrejen, hoppas det är så :)

      Gilla

      Svara

      1. Jo, det skadar verkligen inte att ta det lugnare, sammandragningar är ju aldrig kul, fast de bara känns obehagliga och inte gör ont. Sköt om dig!

        Gilla

      2. Jag tror nog att man i alla fall tillfälligt bra kan ta det lite lugnare, kanske går sammandragningarna om. Eller så inte, men i alla fall!

        Gilla

      3. Jag blev ju sjukskriven i 2 veckor då jag var i typ vecka 25 med Oliver pga just sammandragningarna. Hade så svårt att sitta stilla då jag borde vila. Ordnade barnklädsbloppis och stod i en massa ställningar och fotade kläder hela dagen. Good idea. Men det hjälpte inte heller fast jag vilade, allt var precis som tidigare då de två veckorna var slut och jag fortsatte jobba. Men det SKADAR verkligen inte att chilla lite, jag har mycket ”levottamat jalat” har jag märkt :)

        Gilla

      4. Precis. Därför känner jag också att det inte skulle spela någon roll för min del, för visst tusan måste man ändå bära ner den där julpyntslådan för trapporna och nog vill man ändå hålla på med något hela tiden.

        Gilla

  2. Jag kan inte hjälpa dig med vad som kunde lätta på situationen, men jag hoppas det går om.
    Jag har själv tänkt promenera eller cykla till jobbet ännu sista dagen innan min moderskapsledighet börjar. Förhoppningsvis tror jag inte för mycket på min kropp så här med ca tre månader av jobb kvar.
    Tack för länken till barnvagnsbloggen, den synas när vi har inspiration.

    Gilla

    Svara

    1. Jag har nog också tänkt det ena och det andra. Bland annat att jag inte kommer att bli sådär klumpig som alla blir, men ser man på, här går jag långsamt som en värre snigel redan nu. Hur månne det känns i mars? ;) Du kan ju googla lite andra barnvagnsbloggar också sedan när ni blir ivriga! :)

      Gilla

      Svara

  3. Jag har också haft sammandragningar i båda mina graviditeter ända från vecka 16-17 framåt, och dom har tom tagit riktigt ont, De har kollas upp i båda graviditeterna med jämna mellanrum, allt gick bra, men båda barnena kom ut 2 och 3 veckor tidigare! Lungt bara lungt sa Karlsson på taket.. :) Störande var de..kände mej alltid som en snigel!!

    Gilla

    Svara

  4. åj, vad bekant det låter :P har haft sammandragningar sen vecka 17- å nu mer eller mindre ganska samma som Houswife skrev att typ vad man än gör- sitter- går- ligger så kommer de :( förra veckan hade ja några riktit onda å hade en smärta i ljumsken som inte ville gå om… :( sedan ringde ja äitiyspolin å di ba mig komma ti kättaren fö check up- allt var ok å inga orsaker hittades- å livmoderhalsen hade inte blivit kortare eller nåt annat som läkaren sa- men otäckt va de- höll på att få fnatt när man int rikit vad de berodde på :(
    men som en anka får man vanka :P å foglossningen känns i ryggen hela tiden så SI-leden har man haft problem med sen början- å nu funderar ja att bli sjukskriven helt från jobbe från och med nästa vecka- men får se vad läkaren säger då :/
    men har bara ett bra recept: tänka på tiden efter detta med bebben :D

    Gilla

    Svara

    1. Huu, låter som en hel jäkla massa med gravidkrämpor. Jag känner verkligen som du, man blir ju orolig med mindre. Antar att det är den oro man får leva med framöver, också när bebis är född! Ditt recept tror jag nog också på. Samtidigt som jag inte har tänkt ge upp att också njuta av den här tiden!

      Gilla

      Svara

  5. Jag hade mycket sammandragningar under båda graviditeterna. Pensionärer med rullator gick om mig när jag var ute! Fast det struntade jag i. Jag kom inte på nåt bra sätt, annat än att vila. Nu hinner jag röra på mig igen. :D

    Gilla

    Svara

Lämna ett svar till Housewife Avbryt svar